Skriv om en fallgrop.
Sommaren 2006
Alex, 12 ½ år, hade sett fram emot att åka på det här sommarlägret länge.
Fritidsgården där Alex brukade vara hade arrangerat lägret, så att ungdomarna som inte hade det så gott ställt skulle få komma iväg några veckor och ägna sig åt allt som hörde sommarläger till: sport, lekar, bad, båtturer, spökhistorier vid lägerelden och hajk.
Maxine hade varit lite avundsjuk när hon fick veta att hennes fosterbror skulle åka på läger, men Joanne och Martin lovade sin fosterdotter att de skulle hitta på något roligt tillsammans med henne.
En regnig dag blev Alex och ett par andra pojkar inbjudna till en av ledarnas stugor för att se på en Baseball-match.
Pojkarna blev glada, för ledaren var något av en idol och extrapappa för dem
och de ville väldigt gärna se matchen.
Alex anlände till stugan först.
"Hej Alex! Kom in du. De andra grabbarna kommer om en stund." sa ledaren. "Sätt dig du."
Ledaren pekade på en av stolarna vid ett matbord.
Alex satte sig.
“Vill du ha en läsk?” frågade ledaren.
Alex nickade.
"Ja tack." sa han artigt.
Ledaren öppnade en Mountain Dew och ställde ner den gröna burken på bordet, framför Alex.
Alex smuttade på den citrussmakande drycken.
“Jag får inte dricka Mountain Dew egentligen. Mina föräldrar säger att det är för mycket koffein i.”
“Jo, men man kan väl få festa ibland?” sa mannen och log.
Alex nickade glatt och tog några klunkar.
Ledaren höll fram en videospels-kontroll mot Alex.
"Vill du spela medan vi väntar på att matchen ska börja?"
"Ja, cool!" sa Alex ivrigt.
“Kom och sätt dig här då.”
Ledaren klappade bredvid sig på sängen.
Alex satte sig och började spela.
Plötsligt började han känna sig dåsig och lite yr.
Konstigt... tyckte Alex. Han var ju inte sjuk... och han hade ätit ordentligt till lunchen.
Men han ruskade av sig känslan av att något kunde vara fel och fortsatte att ägna sig åt videospelet.
Ledaren strök Alex över håret och ner över nacken och ryggen.
Alex skruvade på sig.
Han tyckte att allt började bli obehagligt, men han orkade inte göra motstånd, han kände sig så konstig.
Dåsigheten tog över och pojken sjönk in i en sömnliknande dimma.
Sommaren 2006
Alex, 12 ½ år, hade sett fram emot att åka på det här sommarlägret länge.
Fritidsgården där Alex brukade vara hade arrangerat lägret, så att ungdomarna som inte hade det så gott ställt skulle få komma iväg några veckor och ägna sig åt allt som hörde sommarläger till: sport, lekar, bad, båtturer, spökhistorier vid lägerelden och hajk.
Maxine hade varit lite avundsjuk när hon fick veta att hennes fosterbror skulle åka på läger, men Joanne och Martin lovade sin fosterdotter att de skulle hitta på något roligt tillsammans med henne.
En regnig dag blev Alex och ett par andra pojkar inbjudna till en av ledarnas stugor för att se på en Baseball-match.
Pojkarna blev glada, för ledaren var något av en idol och extrapappa för dem
och de ville väldigt gärna se matchen.
Alex anlände till stugan först.
"Hej Alex! Kom in du. De andra grabbarna kommer om en stund." sa ledaren. "Sätt dig du."
Ledaren pekade på en av stolarna vid ett matbord.
Alex satte sig.
“Vill du ha en läsk?” frågade ledaren.
Alex nickade.
"Ja tack." sa han artigt.
Ledaren öppnade en Mountain Dew och ställde ner den gröna burken på bordet, framför Alex.
Alex smuttade på den citrussmakande drycken.
“Jag får inte dricka Mountain Dew egentligen. Mina föräldrar säger att det är för mycket koffein i.”
“Jo, men man kan väl få festa ibland?” sa mannen och log.
Alex nickade glatt och tog några klunkar.
Ledaren höll fram en videospels-kontroll mot Alex.
"Vill du spela medan vi väntar på att matchen ska börja?"
"Ja, cool!" sa Alex ivrigt.
“Kom och sätt dig här då.”
Ledaren klappade bredvid sig på sängen.
Alex satte sig och började spela.
Plötsligt började han känna sig dåsig och lite yr.
Konstigt... tyckte Alex. Han var ju inte sjuk... och han hade ätit ordentligt till lunchen.
Men han ruskade av sig känslan av att något kunde vara fel och fortsatte att ägna sig åt videospelet.
Ledaren strök Alex över håret och ner över nacken och ryggen.
Alex skruvade på sig.
Han tyckte att allt började bli obehagligt, men han orkade inte göra motstånd, han kände sig så konstig.
Dåsigheten tog över och pojken sjönk in i en sömnliknande dimma.
5 kommentarer:
Lilla Lilla Alex... Vad ska det bli av allt detta..?
Good as usual, Dakota
Mmmm... stackars lilla krake... Vi får hoppas att han får hämnd...!
Thank you Hasse!! :D
Läskigt med läsken. Att du namnger en speciell läsk (som inte finns i Sverige) ger en speciell skärpa åt texten. Bra skrivet.
@ Pia: Mmmm... riktigt läskigt.... :(
Kul att du tycker att den Amerikanska läskens namn ger en speciell skärpa åt texten.
Mountain Dew har en lite mystisk klang också...
Tack så mycket snälla du! :)
Det där var otäckt fast det är bra skrivet.
Skicka en kommentar