Fler onda förnimmelser… del 3

*
”Jag tror det var en föraning…” sa Esther grötigt efter en stund.
Nathan nickade.
”Jag är inte galen.” sa Esther med hetta i rösten.
Hennes farbror kramade henne igen.
”Det tror jag inte heller Esther. Vet du vad? Nu åker vi in till stan och äter en tidig frukost. Du behöver få nåt annat att tänka på.”
Esther nickade och reste sig på darriga ben.
Hon gick in i huset, tog en snabb dusch och klädde sig.

En stund senare satte sig hon och farbror Nathan i hans bil och åkte till Lucy’s Diner.
Lucy, kvinnan som ägde stadens diner, sken upp när hon såg dem.
”Nämen titta, här kommer ju två av mina favoritpersoner!” sa hon glatt.
Hon gick fram till Esther och Nathan och gav dem varsin stor kram. Sedan bjöd hon dem på frukost.

”Mår du lite bättre nu?” frågade Nathan när de åt.
Esther nickade och hällde lite lönnsirap över sina pannkakor. Men hon gav sin farbror en ängslig blick.
”Vad är det hjärtat?” sa Nathan.
”Lova mig att vara försiktig.” sa Esther. Det var nästan en viskning. ”Du måste vara försiktig.”
Sedan tillade Esther tyst, nästan ohörbart.
”Dom säger att tiden är inne nu.”

Zachary & Esther's låtlista på Spotify:
❤ Zachary & Esther: Fågelskrämman

Fler onda förnimmelser… del 2

*
”Esther!”
Nathan Brennan skakade försiktigt sin brorsdotter och såg på henne med oro i blicken.
Esther vaknade upp ur sin drömlika trans och blinkade sömndrucken mot den tidiga morgonens starka solsken.
”Vad gör du här ute hjärtat?” sa Nathan mjukt.
Han hade sett henne när han tittade ut genom sitt sovrumsfönster på husets övervåning en stund tidigare. Genast hade han sprungit ut till henne.
”Hade du en sådan där dröm igen?”
Ända sedan hon var liten hade Esther haft en tendens att hamna i ett sådant här drömliknande tillstånd och ibland gick hon i sömnen.

Esther såg på sin farbror och nickade sakta. Men sedan skakade hon på huvudet.
”Det var inte precis en dröm, det var…”
Rösten bröts och Esther föll i gråt. Hon föll in i sin älskade farbrors famn.
”Det var ingen dröm, farbror Nathan…!”

Nathan höll om henne.
”Så ja ‘baby girl’, allt är bra nu. Jag vet att dina syner är otäcka, men nu är du trygg.”
Han pussade henne på pannan och torkade hennes tårar.
”Vill du berätta vad du såg?”
Esther ruskade häftigt på huvudet och började gråta igen. Nathan höll henne länge i famnen och kände hur hon skakade.

Zachary & Esther's låtlista på Spotify:
❤ Zachary & Esther: Fågelskrämman

En brygga i solskenet

*
Tack fina Anitha för inspirationen! 
Utan din ”börja” hade denna text aldrig fötts! :)

Iowa. Sommaren 2011

Vågorna kluckade mot den tjärstinkande ekan och ljudet från slagen mot bryggan ekade över viken.
Nathan Brennan lade pustande ner hammaren. Det kanske inte hade varit så smart att välja en sådan här varm till att laga bryggan, men det måste göras.
Han torkade svetten ur pannan med skjortärmen och såg på sin brorsdotter som kom ut på bryggan. Hon var barfota, tygskorna bar hon i handen.
”Var försiktig så du inte trampar på något.” sa Nathan.
Esther log mjukt och nickade. På lätta fötter klev hon över bryggspikar och gamla trasiga brädor fulla med stickor.
Hon satte sig längst ut på bryggan och lät fötterna dingla över vattenytan på den lugna sjön. Solen fick hennes kopparröda hår att skimra som guld.
”Jag känner mig fri när jag är här nere vid vattnet.” mumlade hon.

Nathan gav upp sitt jobb med bryggan - han var ju ändå nästan klar - och gick bort till Esther och slog sig ner intill henne.
”En dag ska du få känna dig fri var du än är, Esther. Det lovar jag dig. Jag ska ta dig ifrån det här livet.”
Esther fick tårar i ögonen och slog armarna om sin farbrors hals.

”Du kan råka illa ut om du tar mig från stan.” sa Esther efter en stund. ”Far har ju domaren och allt det där på sin sida…”
Nathan suckade tungt.
”Det skiter jag i Esther. Din far och dom andra äger inte dig. Du är ingen barnunge längre och du förtjänar ett eget liv. Eller hur?”
Esther nickade bara.
”Jag ska fixa ny bil och lite andra grejer, men vi kan nog sticka till helgen.” sa Nathan. ”Hur låter det tycker du?”
Esther sken upp.
”Det låter toppen!”
Nathan kramade henne.
”Bra mitt hjärta. Och du, allt ska bli bra.”