Grattis Jack! 12/9 2012

*
Happy Birthday Jack!

*

Grattis Jack! 12/9 2011

*

Happy Birthday Jack!

Love,

Luci

Sophie

Mom

+ Grandma & all the aunties

Födelsedags-special 12/9: Jack

Grattis Jack!

*

(Klicka på bilden för större version)

*

Förnimmelse i mörkret

*

En "börja" från AC Collin's bok 365 börjor.

”Börja” #10.
När jag klev av bussen insåg jag att jag hade gått av för tidigt.
Det var mörkt och ödsligt.
Jag hade en känsla av att jag inte var ensam.

Jag hörde steg bakom mig och kastade en försiktig blick bakåt.
Jag såg en man i trettioårsåldern. Det fanns något i hans blick som fick min mage att knyta sig.
Nu gällde det att koma härifrån så fort som möjligt!
Jag gick lite fortare, det gjorde även min förföljare.
Snabbt gick jag över till andra sidan gatan. Men snart hörde jag stegen efter mig igen.
Oro bubblade i magen och i mitt huvud snurrade olika scenarion.
Vad som skulle hända när han fick tag i mig ville jag inte ens tänka på.
Han var alldeles nära nu. Om han sträckte ut handen skulle han kunna grabba tag i mig.
Med bultande hjärta och andan i halsen småsprang jag.
Nu var jag vid bron, snart inne i stan. Jag kunde slinka in en affär eller på en restaurang och söka skydd.
Då sprang jag in i någon. Jag skrek till och backade undan.

”Sophie, lugn, det är bara jag.”
Den lugna rösten var så bekant. Mjuk och trygg.
Lättad över att det inte var någon kumpan till förföljaren såg jag upp på killen. Sedan gav jag ifrån mig ännu ett litet skrik.
Men denna gången var ett lyckoskrik.
”Jack!”
”Det är jag det.” sa han och log. Han gav mig en kram. ”Kul att se dig igen, Sophie! Skrämde jag dig?”
”Va? Nej, men jag blev förföljd av en skum typ...”
Jag hörde hur min röst darrade.
”Åh Jack! Vilken tur att det var du!”
Jag kramade min barndomsvän länge.
”Men Sophie... du skakar ju...” sa Jack. ”Vet du vad, vi går och äter en bit mat, så får du värma dig. Och så kan vi snacka lite.”
Jag såg på honom. Han var precis lika snygg som jag mindes honom. Och nu kände jag hur mycket jag hade saknat honom.
”Det låter som en utmärkt plan.” log jag.
Han log tillbaka.
Vi gick in mot stan.
”Men nu måste du berätta vad du gör i stan, Jackie Cooper – du har ju inte varit hemma på flera år!”
”Lång historia.” sa Jack. ”Men jag ska berätta, när vi har fått lite mat i oss.”

Jag var så nyfiken! Jag ville höra allt om vad mitt livs kärlek hade haft för sig sedan han flyttade från stan.
*

Heartbreak Radio - kapitel 1

*
En "börja" från AC Collin's bok 365 börjor.

”Börja” #34. 

Jag hade tagit ett tidigare plan och tänkte överraska henne.
Snubblade över skorna i hallen, storlek 45. 

De var definitivt för stora för henne.

Jag hörde ljud inifrån sovrummet. För ett kort ögonblick trodde jag att det var TV:n, men sedan hörde jag att det var Valerie som pratade med någon.
Sedan, ett bullrande skratt.
Det var inte svårt att fatta att skrattet tillhörde 45:orna i hallen.

Nästa vecka skulle Valerie och jag fira att vi varit tillsammans i ett år.
Nu var mitt första seriösa förhållande över.
Allt vi haft tillsammans hade hon bara kastat iväg - som om det inte varit värt någonting!
Jag öppnade ytterdörren och smällde igen den hårt.
45:ornas bullerskratt tystnade och sedan hörde jag Valerie nästan viska:
”Oh my God…! Jack…”
När jag hörde min före detta flickväns nakna fötter springa över parkettgolvet lämnade jag lägenheten.

I morgon, när hon är på jobbet, tänker jag gå dit och hämta mina saker.
Kanske jag ska skriva en liten söt lapp åt henne och lägga den på köksbordet?

Tack för den här tiden, Val.
Dra åt helvete.
Puss & kram
// Jack

*