Skrivpuff - 24 april 2013

Nakenhet 

New York City, 2011

Arlene strök med fingertopparna över ärret som löpte längs Zachary bröstkorg. Det såg ut som en mycket illa hjärtoperation hade utförts på honom.
Arlene ryste vid tanken på att det fanns så dåliga och slarviga läkare.
”Du har aldrig berättat om det här ärret. När opererade du hjärtat?”
”Eh... jag minns inte.” sa Zachary undvikande och tittade bort.
”Zackie, älskling... en hjärtoperation kommer man väl ihåg?” log Arlene och kysste lätt sin pojkvän på kinden. ”Men du kanske inte vill prata om det?”

Nej, Zachary ville inte prata om ärret som vanställt hans överkropp.
Varje gång han såg märket mindes han det hemska som hänt i hans förflutna.
Han ville helst inte vara så hemlighetsfull mot Arlene, men vissa saker var för jobbiga att prata om. 

Arlene kysste honom igen.
”Ska vi ta en promenad i solskenet, äta lite lunch i parken och glömma jobbiga minnen?” frågade hon.
Zachary log.
”Låter som en bra idé. Jag ska bara duscha först.”

När han gick mot badrummet såg Arlene efter honom.
”Vad har du varit med om för hemskheter, älskling?” sa hon tyst.
Hon suckade.
”Varför kan du inte berätta sånt för mig? Snälla du, var inte så hemlighetsfull.”

Förnimmelser - 12

*
Ingen lade märke till männen med bister uppsyn som stod en bit ifrån
Lucy’s Diner och såg på Esther och Zachary genom den stora glasrutan.

”Tösen anar redan något, det ser jag på henne”, sa ledaren.
”Och pojken? Kommer han att bli ett hinder för våra planer?” frågade en av männen.

Ledaren skakade på huvudet.
”Nej då, inte alls”, skrockade han sinistert. ”Snarare en tillgång.
Men nu går vi, innan ungdomarna upptäcker oss.”
Männen klev in i en bil och åkte iväg.

Förnimmelser - 11

*
När han frågade vad som var fel skakade hon bara på huvudet.
”Det har bara varit lite jobbigt den senaste tiden”, sa hon.
Sedan tittade hon ner på det höga glaset med choklad-milkshake som
Lucy just ställt ner på bordet och rörde om med sugröret i den kalla glassörjan.

”Okej”, sa Zachary ”men du vet att jag finns här om du behöver mig.”
Han lade sin hand på Esthers.
Esther log ett tacksamt, men blekt litet leende.
Hon började tyst och försiktigt att nynna på en sång.
Zachary log när han hörde texten till Not While I'm Around, en fin låt
ur musikalen Sweeney Todd *.
Han sjöng med och det fick Esther att le stort.

Nothing's gonna harm you, not while I'm around.
Nothing's gonna harm you,
no sir, not while I'm around.

Demons are prowling everywhere, nowadays,
I'll send 'em howling,
I don't care, I got ways.

No one's gonna hurt you,
No one's gonna dare.
Others can desert you,
Not to worry, whistle, I'll be there.

* Utdrag ur Not While I'm Around, från musikalen Sweeney Todd
av Stephen Sondheim (musik och sångtexter) och Hugh Wheeler (manus).

Förnimmelser - 10

*
Esther torkade tårarna och gav sin älskade barndomsvän ett generat leende.
”Förlåt. Här kommer du på besök efter flera år och så beter jag mig som en idiot.”
Zachary log varmt.
”No worries, jag har träffat betydligt värre idioter än du.”
Han kysste Esther på kinden.
”Mår du bättre nu förresten? Ska vi gå in och äta en bit mat?”

Esther nickade och försäkrade att hon mådde bra.
Hon reste sig på skakiga ben och såg leende på hennes vän när han
höll upp dörren åt henne.
”Din mormor har uppfostrat dig väl”, skrattade hon.
Zachary log. Han tyckte att Esther redan såg piggare ut.

Men det var något som kändes fel.
Det var något som skrämde henne så till den milda grad att hon inte ville
prata om det.

Förnimmelser - 9

*
”Är du okej?” frågade han oroligt.
Esther nickade.
”Jadå, jag svimmade bara.”
”Jo, jag märkte det.” sa Zachary. ”Brukar du alltid svimma när killar
kommer på besök?”
Han log.
Esther skrattade mjukt och omfamnade sin barndomsvän.
”Nej, det är bara inför dig”, sa hon.
Plötsligt slocknade Esthers leende.
Hennes ögon, som hade samma färg som den mörkaste smaragd,
såg på Zachary med rädsla.

Zachary strök henne över kinden.
”Hur är det fatt…?”
Men Esther svarade inte.
Istället började hon gråta och slog armarna om honom.
”Du borde inte vara här Zackie. Det kan vara farligt.”

Zachary såg skakad ut. Han drog Esther intill sig och höll om henne.
”Oroa dig inte vännen. Jag ska beskydda dig.”

Förnimmelser - 8

*
Till sin stora lättnad befann hon sig inte i en mörk natt på majsfältet,
utan i dagsljus och trygghet på stadens gamla diner.
Och den som vidrört henne var Lucy, den snälla äldre kvinnan som ägde
den lilla restaurangen.
”Du slumrade visst till raring.”
Esther nickade.
Det var inte första gången det hände. Dålig nattsömn gjorde henne så trött.
Hon var alldeles torr i munnen och hjärtat bankade.
Hon hade haft en fruktansvärd dröm.

Nej, inte en dröm - en förnimmelse.
Något ont skulle ske. Hon hade varit med om det förr.

Esther ryckte till igen när en bildörr stängdes där ute.
”Åh herregud…! Det är ju Zachary Parker!” utbrast Lucy glädjestrålande.
”Jag svär, den pojken blir allt vackrare för varje dag som går!”
Lucy sprang ut och omfamnade Zachary.

Esther gick också ut, sakta, som i trans.
Benen kändes mjuka som gelé och allt började snurra.
Just som hon skulle falla till marken rusade Zachary fram och fångade upp henne.

Förnimmelser - 7

*
Iowa

Fågelskrämmans ögon iakttog henne där hon flydde genom majsfältet.
Hon sprang fortare än hon egentligen orkade. 
Hjärtat bankade alldeles för hårt och luften i lungorna var knappt andningsbar längre.

De stora gröna bladen på fältet gav ifrån sig otäckt ett gnisslande och knarrande ljud.
Hon vände sig skräckslagen om.
Det var kolsvart ute nu, men hon visste att de som var efter henne kom allt närmare.

”Äh låt henne springa.” sa en av männen. ”Hon återvänder snart. Hon kommer inte att vilja lämna det som är henne kärt.”
Männen sneglade på byltet som låg på den fuktiga jorden.
”Det blir visst två offer till gudarna i natt.” sa ledaren belåtet.

Esther Brennan ryckte plötsligt till och tittade förskräckt upp när hon kände en hand röra vid hennes axel.

Förnimmelser - 6

*
”Men mormor… se inte så ledsen ut …” sa Zachary och log sitt söta leende.
”Vi ses om någon vecka eller så.”
”Precis så sa din far när …” började Lorraine.
Men hon kunde inte säga klart meningen. Minnet av den hemska dagen
då hon förlorade sin dotter och svärson i den där bilolyckan skar som en kniv
i hennes hjärta.

”Älskling … du måste förstå att jag blir rädd varje gång du sätter dig i din fars gamla bil. Du var den ende som överlevde olyckan. Du är mitt allt.”
Zacharys ögon blev blanka och hans händer kramade ratten hårt.
”Jag tänker inte köra ihjäl mig.” sa han, lite för skarpt.

Lorraine log. Hon öppnade bildörren och tog pojken i sin famn.
”Förlåt din gamla överbeskyddande mormor. Men utan dig vill jag inte leva.”
”Inget ska hända mig. Du mormor, jag ringer dig så ofta jag kan, så att du vet att jag mår bra, okej?”

Lorraine såg på sin vackra dotterson och log.
”Okej min skatt. Ha det så bra på din resa. Och ge Esther en stor kram från mig.”
Zachary nickade.
”Det ska jag”, sa han.
Sedan åkte han.
Lorraine stod länge kvar på gatan, ensam med sina tankar och sin oro.

Förnimmelser - 5

*
”Esther är i fara”, förklarade han till slut.
”I fara… vad menar du?” undrade mormor oroligt.
”Vet inte. Det är det jag ska ta reda på.”
Innan mormor fick för sig att övertala honom att stanna hemma gav Zachary henne en snabb kram och satte sig i bilen.
Han vred om nyckeln i tändlåset. Men han dröjde sig kvar, vinkade och gav
sin mormor en slängkyss.
”Var inte orolig för mig”, sa han och log.

Lorraine strök honom över kinden.
”Jag älskar dig min skatt.”
”Och jag älskar dig mormor. Men nu måste jag faktiskt åka.”
Lorraine suckade och hennes ögon fylldes av tårar.
Avsked var det värsta hon visste.

Förnimmelser - 4

*
Lorraine Janison såg bekymrat på sitt enda barnbarn när han gjorde sig klar att resa på måndags-morgonen.
”Var försiktig på din resa min älskling.”
”Oroa dig inte mormor, jag är alltid försiktig.” sa Zachary och slängde in sin sportbag i bilens baksäte.

Lorraine höll mjukt dottersonens ansikte mellan sina händer.
”Du förstår väl varför jag blir orolig? Du är allt jag har…” sa hon med sorg
i rösten.
Zachary förstod mycket väl varför mormor var orolig och han fick en klump
i halsen när han tänkte på olyckan.

”Jag måste åka.” sa han snabbt, som om han var rädd att mormor snart skulle säga något som hindrade honom. ”Esther behöver mig.”
Lorraine sken upp.
”Esther Brennan… vilken rar tös. Och du som var så kär i henne.”
”Mormor…” mumlade Zachary.
Han kände till sitt förtret att han rodnade.

Förnimmelser - 3

*
På fredagen hade han fått ett mail från Ike, en annan barndomsvän i Iowa som berättade att han var rädd att det var något i Esthers liv som inte stod rätt till.
Hon hade börjat avskärma sig från omvärlden och hade flyttat tillbaka hem till sina föräldrar och nu var Esthers farbror spårlöst försvunnen.

”Det är värsta Arkiv X-stämningen här Zac, du kan få uppslag till värsta romanen!” hade Ike skrattat.
”Nej, skämt åsido, du måste komma hit. Vem vet, Esther kanske öppnar sig
om hon får träffa dig igen.”

Zachary sa att han skulle fundera på saken. Fast i själva verket hade han bestämt sig i samma stund som Ike hade uttryckt sin oro över Esther.
Så nu var det bestämt. Tidigt på måndag morgon skulle han starta sin resa
mot Iowa.

Förnimmelser - 2

*
”Men Zackie, jag älskar ju dig...!” gnällde Arlene när han gjorde slut på deras nästan tvååriga kärleksförhållande.
”Jag måste säga att du visar din kärlek på ett väldigt… eh… annorlunda sätt.” svarade Zachary, med iskyla i sin vanligtvis mjuka och varma röst.

Arlene hade lindat sina armar om hans hals och försökt förtrolla honom med kyssar.
Det tricket brukade få Zachary att bli alldeles varm, pirrig och nästan andlös.
Men nu stålsatte han sig.
”Lägg av nu Arlene. Det är slut!” sa han och så föste han henne ifrån sig
och lämnade festen.

När han kom ut på gatan, ut till den svala sommarkvällen kände han hur skönt det skulle bli att lämna den här partyvärlden - för alltid!
Han ville ägna sig åt att vidga sina kreativa sinnen; foto, musik och kanske lite skrivande.

En roadtrip till Iowa kändes inte helt fel, men vännerna hade verkat redo att spärra in honom i en madrasserad cell när han sagt att han skulle åka bil ända dit.
De kunde inte förstå hur man frivilligt kunde göra en bilresa som tog över
18 timmar - ensam dessutom …
”Frihet.” var Zacharys svar.

Men det fanns något i Iowa som Zachary inte hade berättat för New York-vännerna om - eller rättare sagt någon.
Esther Brennan. Hans barndomsvän och allra första kärlek.
Zachary hade börjat känna en plötslig längtan efter Esther.
Men längtan fördunklades av en gnagande oro.

Förnimmelser - 1

*
New York City

Alla hans vänner stirrade på honom som om han blivit galen när han berättade att han funderade på att åka till sin barndoms hemstad i Iowa.
Hans kompis Grey tog honom åt sidan.
”Zachary Sean Parker, vad i hela friden har tagit åt dig…?” utbrast Grey,
som om han uppfostrade ett barn. ”Vad ska du göra i en gudsförgäten håla i Utah?”
”Iowa”, rättade Zachary.
”Eh... jaha, men det är ju samma sak”, tyckte Grey. ”Håla som håla liksom.”
Zachary himlade med ögonen och muttrade något om att Iowa och Utah
var två helt olika stater.
Somliga tyckte visst att New York City var den enda staden i världen.

Förvisso gillade han själv staden som aldrig sov. Men det fanns en värld utanför mörka nattklubbar och fester också, solsken till exempel.
Gå till ett ställe där musiken var så hög att man knappt hörde sina egna tankar, dricka massor med alkohol, dra en lina inne på en halvsunkig toalett, eller gå till sängs med en ny tjej varje vecka var inte Zachary Parkers grej.
Han var inte alls någon partyprisse och han var trött på att Grey varje helg försökte övertala honom att hänga med.

Men det som fått honom att verkligen ledsna på allt var nog Arlene, flickvännen. Hon kunde ju inte bestämma sig för om hon ville vara trogen eller inte.
Antingen var hon så kall att hon inte brydde sig om att Zachary visste att hon hade flera killar samtidigt, eller så var hon totalt jäkla naiv och insåg inte hur stor vetskap han hade om saken.
Han gissade på det sistnämnda.

En konfrontation - del 2

*
Zachary svor för sig själv, han ville verkligen inte vara så här plump, men han kände sig tvingad till det för Grey skulle fatta.
De andra gästerna i den lilla restaurangen tittade nu åt deras håll och Zachary kände att han helst ville sjunka genom golvet och försvinna.

En grupp unga kvinnor såg med mordisk blick på Grey.
"Hur kan man sno sin kompis flickvän?" utbrast en av tjejerna.
Hon gav Zachary ett sympatiskt leende.
Zachary log blekt tillbaka. Sedan reste han sig och gick mot dörren.
Han hade fått nog av allt.

När han öppnade dörren och klev ut krockade han nästan med Arlene.
"Ska du gå...?" frågade hon.
Zachary nickade.
"Men Grey är kvar, så ni två kan ju hitta på nåt." sa han kyligt.

Det var med tårfyllda ögon Arlene såg efter Zachary när han gick gatan ner.
Att strula med Grey var riktigt korkat, det insåg hon nu.
Åh, jag måste göra allt bra igen, tänkte hon.
Hon sprang efter sin älskade Zachary, men han vände sig inte om när hon ropade hans namn, utan fortsatte bara att gå.

När hon ringde hans mobil svarade han inte.
Modfälld knappade Arlene in ett textmeddelande till honom.
Förlåt mig Zackie. Jag älskar dig. 
Kan vi inte träffas och prata ut?
Hon fick inget svar den här gången heller.

PJ Clarke's, NYC. // Foto: ynotjetlag

PJ Clarke's, NYC. // Foto: Dakota Diamond

---

Zachary & Esther's låtlista (Spotify)

En konfrontation - del 1

New York City

"Fan, det kommer ju ingenting ur den här..." sa Grey och skakade ketchupflaskan över sin tallrik med hamburgare och pommes frites.
"Det underlättar om du öppnar locket." sa Zachary.
Grey skrattade till.
"Tur att det finns någon här som är smart."
Han öppnade locket och öste en kopiös mängd ketchup över sina pommes frites.
Zachary studerade allvarligt sin vän.
"Hur länge har du och Arlene gått bakom ryggen på mig?"

"Vad pratar du om?" frågade Grey, nu med munnen full av mat.
Zachary suckade.
"Har ni haft ihop det länge?" frågade han.
"Vilka då?" sa Grey.
Han såg fortfarande oförstående ut och det ökade Zacharys irritation.
"För helvete Grey, spela inte dum! Hur länge har du knullat min flickvän?!"

PJ Clarke's, NYC. // Foto: ynotjetlag

PJ Clarke's, NYC.  // Foto: Dakota Diamond

---

Zachary & Esther's låtlista (Spotify)

Bokerinytt - Nummer 2 2012

*
Wohooo! Bokerinytt - Nummer 2 2012 finns ute nu! 
Tema: "Spänning".
Yours truly har fått den stora äran att vara gästskribent 
i detta rykande färska nummer! ^_^

I detta nummer får ni stifta bekantskap med 
mina "vänner" Zachary & Esther
(och mycket annat så klart) :)

Trevlig läsning! 
♥