*
”Men Zackie, jag älskar ju dig...!” gnällde Arlene när han gjorde slut på deras nästan tvååriga kärleksförhållande.
”Jag måste säga att du visar din kärlek på ett väldigt… eh… annorlunda sätt.” svarade Zachary, med iskyla i sin vanligtvis mjuka och varma röst.
Arlene hade lindat sina armar om hans hals och försökt förtrolla honom med kyssar.
Det tricket brukade få Zachary att bli alldeles varm, pirrig och nästan andlös.
Men nu stålsatte han sig.
”Lägg av nu Arlene. Det är slut!” sa han och så föste han henne ifrån sig
och lämnade festen.
När han kom ut på gatan, ut till den svala sommarkvällen kände han hur skönt det skulle bli att lämna den här partyvärlden - för alltid!
Han ville ägna sig åt att vidga sina kreativa sinnen; foto, musik och kanske lite skrivande.
En roadtrip till Iowa kändes inte helt fel, men vännerna hade verkat redo att spärra in honom i en madrasserad cell när han sagt att han skulle åka bil ända dit.
De kunde inte förstå hur man frivilligt kunde göra en bilresa som tog över
18 timmar - ensam dessutom …
”Frihet.” var Zacharys svar.
Men det fanns något i Iowa som Zachary inte hade berättat för New York-vännerna om - eller rättare sagt någon.
Esther Brennan. Hans barndomsvän och allra första kärlek.
Zachary hade börjat känna en plötslig längtan efter Esther.
Men längtan fördunklades av en gnagande oro.
”Men Zackie, jag älskar ju dig...!” gnällde Arlene när han gjorde slut på deras nästan tvååriga kärleksförhållande.
”Jag måste säga att du visar din kärlek på ett väldigt… eh… annorlunda sätt.” svarade Zachary, med iskyla i sin vanligtvis mjuka och varma röst.
Arlene hade lindat sina armar om hans hals och försökt förtrolla honom med kyssar.
Det tricket brukade få Zachary att bli alldeles varm, pirrig och nästan andlös.
Men nu stålsatte han sig.
”Lägg av nu Arlene. Det är slut!” sa han och så föste han henne ifrån sig
och lämnade festen.
När han kom ut på gatan, ut till den svala sommarkvällen kände han hur skönt det skulle bli att lämna den här partyvärlden - för alltid!
Han ville ägna sig åt att vidga sina kreativa sinnen; foto, musik och kanske lite skrivande.
En roadtrip till Iowa kändes inte helt fel, men vännerna hade verkat redo att spärra in honom i en madrasserad cell när han sagt att han skulle åka bil ända dit.
De kunde inte förstå hur man frivilligt kunde göra en bilresa som tog över
18 timmar - ensam dessutom …
”Frihet.” var Zacharys svar.
Men det fanns något i Iowa som Zachary inte hade berättat för New York-vännerna om - eller rättare sagt någon.
Esther Brennan. Hans barndomsvän och allra första kärlek.
Zachary hade börjat känna en plötslig längtan efter Esther.
Men längtan fördunklades av en gnagande oro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar