*
Nästa morgon kunde man läsa i tidningen att den gamla hängbron vid Crystal River skulle tas bort och ersättas med en ny, säkrare hängbro.
"Det var på tiden." sa Martin (Alex fosterpappa). "Bron vad gammal redan på sjuttiotalet."
Joanne (Alex fostermamma) nickade.
"Ja, det var verkligen på tiden." sa hon. "Och det är tur att ingen av er ungar har varit där, för det är livsfarligt."
Alex tittade snabbt ner i bordet och verkade plötsligt väldigt intresserad av sitt rostade bröd med hallon-marmelad.
Hans syskon skrattade och Joanne gav sin fosterson en blick.
"Alex, du ser hemlighetsfull ut..."
"Gör jag?" sa Alex och så storögt oskyldig ut.
Joanne log och rufsade om i hans hår.
"Är det något du skulle vilja berätta?"
Alex skakade på huvudet och reste sig från sin stol. Han plockade upp sin smörgås.
"Eh... jag ska träffa Holly vid stranden nu. Tack för frukosten."
Pojken skyndade mot köksdörren.
Nästa morgon kunde man läsa i tidningen att den gamla hängbron vid Crystal River skulle tas bort och ersättas med en ny, säkrare hängbro.
"Det var på tiden." sa Martin (Alex fosterpappa). "Bron vad gammal redan på sjuttiotalet."
Joanne (Alex fostermamma) nickade.
"Ja, det var verkligen på tiden." sa hon. "Och det är tur att ingen av er ungar har varit där, för det är livsfarligt."
Alex tittade snabbt ner i bordet och verkade plötsligt väldigt intresserad av sitt rostade bröd med hallon-marmelad.
Hans syskon skrattade och Joanne gav sin fosterson en blick.
"Alex, du ser hemlighetsfull ut..."
"Gör jag?" sa Alex och så storögt oskyldig ut.
Joanne log och rufsade om i hans hår.
"Är det något du skulle vilja berätta?"
Alex skakade på huvudet och reste sig från sin stol. Han plockade upp sin smörgås.
"Eh... jag ska träffa Holly vid stranden nu. Tack för frukosten."
Pojken skyndade mot köksdörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar