*
”Är du okej?” frågade han oroligt.
Esther nickade.
”Jadå, jag svimmade bara.”
”Jo, jag märkte det.” sa Zachary. ”Brukar du alltid svimma när killar
kommer på besök?”
Han log.
Esther skrattade mjukt och omfamnade sin barndomsvän.
”Nej, det är bara inför dig”, sa hon.
Plötsligt slocknade Esthers leende.
Hennes ögon, som hade samma färg som den mörkaste smaragd,
såg på Zachary med rädsla.
Zachary strök henne över kinden.
”Hur är det fatt…?”
Men Esther svarade inte.
Istället började hon gråta och slog armarna om honom.
”Du borde inte vara här Zackie. Det kan vara farligt.”
Zachary såg skakad ut. Han drog Esther intill sig och höll om henne.
”Oroa dig inte vännen. Jag ska beskydda dig.”
”Är du okej?” frågade han oroligt.
Esther nickade.
”Jadå, jag svimmade bara.”
”Jo, jag märkte det.” sa Zachary. ”Brukar du alltid svimma när killar
kommer på besök?”
Han log.
Esther skrattade mjukt och omfamnade sin barndomsvän.
”Nej, det är bara inför dig”, sa hon.
Plötsligt slocknade Esthers leende.
Hennes ögon, som hade samma färg som den mörkaste smaragd,
såg på Zachary med rädsla.
Zachary strök henne över kinden.
”Hur är det fatt…?”
Men Esther svarade inte.
Istället började hon gråta och slog armarna om honom.
”Du borde inte vara här Zackie. Det kan vara farligt.”
Zachary såg skakad ut. Han drog Esther intill sig och höll om henne.
”Oroa dig inte vännen. Jag ska beskydda dig.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar