*
Lorraine Janison såg bekymrat på sitt enda barnbarn när han gjorde sig klar att resa på måndags-morgonen.
”Var försiktig på din resa min älskling.”
”Oroa dig inte mormor, jag är alltid försiktig.” sa Zachary och slängde in sin sportbag i bilens baksäte.
Lorraine höll mjukt dottersonens ansikte mellan sina händer.
”Du förstår väl varför jag blir orolig? Du är allt jag har…” sa hon med sorg
i rösten.
Zachary förstod mycket väl varför mormor var orolig och han fick en klump
i halsen när han tänkte på olyckan.
”Jag måste åka.” sa han snabbt, som om han var rädd att mormor snart skulle säga något som hindrade honom. ”Esther behöver mig.”
Lorraine sken upp.
”Esther Brennan… vilken rar tös. Och du som var så kär i henne.”
”Mormor…” mumlade Zachary.
Han kände till sitt förtret att han rodnade.
Lorraine Janison såg bekymrat på sitt enda barnbarn när han gjorde sig klar att resa på måndags-morgonen.
”Var försiktig på din resa min älskling.”
”Oroa dig inte mormor, jag är alltid försiktig.” sa Zachary och slängde in sin sportbag i bilens baksäte.
Lorraine höll mjukt dottersonens ansikte mellan sina händer.
”Du förstår väl varför jag blir orolig? Du är allt jag har…” sa hon med sorg
i rösten.
Zachary förstod mycket väl varför mormor var orolig och han fick en klump
i halsen när han tänkte på olyckan.
”Jag måste åka.” sa han snabbt, som om han var rädd att mormor snart skulle säga något som hindrade honom. ”Esther behöver mig.”
Lorraine sken upp.
”Esther Brennan… vilken rar tös. Och du som var så kär i henne.”
”Mormor…” mumlade Zachary.
Han kände till sitt förtret att han rodnade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar