Skrivpuff - 27 juli 2011 – del 4

*

”Är du hungrig förresten?” frågade Mary-Elle efter en stund.
Hon stannade till nära en diner.
”Utsvulten.” sa Jimmy. ”Men jag har inga pengar...”
”Men det har jag!” sa Mary-Elle och klev av cykeln.
Hon tog Jimmys hand och hjälpte honom upp från flaket.
”Kom, så går vi och och käkar.”
”Jag betalar så fort jag kan.” sa Jimmy.
Mary-Elle bara log.
”Tänk inte på det. Jag bjuder dig gärna på lite käk.”

Mary-Elle och Jimmy drog åt sig mångas blickar är de klev in på Laverne's Diner. Och det var inga vänliga blickar.
”Laverne, serverar du småligister och horungar nuförtiden?” skrockade en man.
Laverne gav honom en ogillande blick.
”Sköt du ditt eget liv och sluta hacka på pojken.” sa hon kort. ”Du borde tvätta munnen med tvål.”

Laverne gick fram till Jimmy och gav honom en kram.
”Jimmy Carlin! Vad roligt att se dig igen!”
”Tack Laverne.” sa Jimmy blygt. ”Roligt att se dig också. Du har alltid varit så snäll mot mig.”
”Fattas bara annat!” utbrast Laverne. ”En så fin pojke som du måste man behandla väl.”
Det sista sa Laverne extra högt, så att alla på hennes diner skulle höra.
”Just det!” instämde Mary-Elle.
Hon såg riktigt nöjd ut.

Skrivpuff - 27 juli 2011 – del 3

*

”Du Jimmy... vet din far och gammel-fastrarna om att du är på väg hem?” frågade den äldre bilhandlaren. ”Eller har du rymt?”
Bilhandlaren skrockade elakt.
"Bit dig i tungan fet-arsle." sa Mary-Elle.
Hon satte sig på sig cykel och trampade iväg.
Jimmy skrattade.

De två bilhandlarna stod kvar och såg efter ungdomarna.
”Låt Jimmy vara.” sade den yngre. ”Han är en bra grabb.”
”Bra grabb?” fnyste den äldre. ”En liten ungdomsbrottsling är vad han är.”
”Pojken begick inget brott.” sade den yngre. ”Hans far satte dit honom.”
”Med all rätt.” sa den äldre bilhandlaren. ”Han stal ju sin fars motorcykel.”
Den yngre bilhandlaren suckade.
”Den stackars pojken har alltid behandlats orättvist...”



Mary-Elles specialbyggda trehjulade cykel susade fram på grusvägarna mellan bomullsfälten.
”Jag har aldrig sett en sån här hoj förut.” sa Jimmy.
”Farsan och jag har byggt den.” sa Mary-Elle. ”En bra investering, billig och bra.”
”Den är verkligen cool!” sa Jimmy. ”Du och din farsa är ju jätteduktiga.”
Mary-Elle log och rufsade om i hans sandblonda hår som tack för komplimangen.

Skrivpuff - 27 juli 2011 – del 2

*

”Ska du ha skjuts hem?” frågade Mary-Elle.
”Har du bil?” frågade Jimmy.
Mary-Elle log och skakade på huvudet.
”Nope, men jag har den här lilla skönheten.”
Hon gick fram till en cykel med ett hjul där bak och två där fram. Mellan framhjulen satt ett slags flak, en trälåda.
”Hoppa upp.” sa Mary-Elle och klappade på lådflaket.
”Säkert?” sa Jimmy. "Jag vill inte vara till besvär."
Mary-Elle nickade.
”Självklart är det säkert att jag skjutsar dig hem. Tar evigheter om du ska gå - och det blir ingen behaglig promenad i den här hettan.”
Jimmy log. Han klättrade upp på flaket och satte sig tillrätta.
”Dessutom är vi ju grannar.” fortsatte Mary-Elle.
”Grannar?” sa Jimmy.
Han såg forskande på den söta tjejen.

”Vad dum jag är!” utbrast han. ”Du är ju tjejen som bor i huset intill vårt!”
Mary-Elle skrattade glatt.
”Det är jag det.”
”Förlåt Mary-Elle... jag kände inte igen dig.” mumlade Jimmy generat.
”Det gör inget Jimmy. Vi har ju inte setts på ett tag. Jag reste ju bort efter college och du...”
Jimmy slog skamset ner blicken.
”Jag antar att folk har pratat mycket om det som hände.” sa han.
Mary-Elle nickade.
”Mmmm... men 95 procent av pratet är skitsnack och sånt lyssnar inte jag på.”
Mary-Elle gav Jimmy en uppmuntrande klapp på axeln.
”Du är en fin grabb Jimmy, inte en förhärdad brottsling.”
Jimmy log.
”Tack Mary-Elle.”


Mary-Elle öppnade ett kylskåp som stod utanför bilaffären och tog ut ett 6-pack med Coca-Cola-flaskor.
Hon ställde läsken intill Jimmy på flaket och gav honom ett leende.
”Dr. Pembertons* ordination.” sa hon.
Jimmy skrattade.
”Det är viktigt att dricka mycket när det är så här varmt.” sa Mary-Elle.
Ungdomarna tog varsin Coca-Cola, skålade och drack njutningsfullt av den kalla drycken.

*Dr. Pemberton = Coca-Cola’s grundare

Skrivpuff - 27 juli 2011 – del 1

Skriv om att investera.

Fortsättning på Försonings-puffen


Jimmy stannade till vid en bilfirma. Han hade länge önskat sig en bil.
Hans blick föll på en turkos 1956 Chevrolet Bel Air med vita däcksidor.
”Det där är en bra investering, grabben.”
Jimmy vände sig om och såg på bilhandlaren, en man i 40-års-åldern.
”Vad kostar den?” frågade Jimmy.
Bilhandlaren kliade sig i huvudet.
”Tja… 1500 dollar.”
Jimmy suckade och bet sig bekymrat i läppen. $1500… det var mer pengar än han någonsin hade haft.
Han skulle få spara i evigheter om han ville ha en bil.

”Det där åket kan inte vara värt 1500 längre.” hördes en mjuk röst en bit ifrån dem.
Jimmy fick syn på en tjej i hans egen ålder som satt uppflugen på motorhuven till en gammal Studebaker.
Hon var klädd i jeans, röd och vit baseball-tröja och röda converse-skor.
”Lägg dig inte i våra försäljningar, Mary-Elle.” sa den äldre bilhandlaren, en man med sträng uppsyn. ”Du begriper dig inte på sånt här. Och sitt inte på motorhuven på bilarna - det har jag ju sagt till dig förr, du förstör lacken.”
”Det där är ju inte ens årets modell.” sa Mary-Elle och pekade på den turkosa Chevyn. ”Jag skulle nog säga att den är värd 900-1000 dollar, högst.”
”Lägg dig inte i sånt du inte förstår dig på har jag sagt!" fräste den äldre bilhandlaren.
Han vände sig till Jimmy.
"Och vi säljer ändå bilar inte till ungdomsbrottslingar - så ge dig av härifrån nu, Jimmy Carlin. Gå hem till din suput till far.”
Jimmy bara blängde på bilhandlaren.

Det gjorde Mary-Elle också. Hon hoppade ner från Studebakerns motorhuv och gick fram till Jimmy.
"Kom så drar vi." sa hon.
”Vem? Jag?” sa Jimmy.
Mary-Elle log åt hans förvirring.
”Ja, du. Vem annars?”
Jimmy ryckte på axlarna, fortfarande lite förvirrad.