Visar inlägg med etikett Quinn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Quinn. Visa alla inlägg
söndag, november 09, 2014
söndag, december 09, 2012
fredag, november 09, 2012
onsdag, november 09, 2011
torsdag, september 01, 2011
Skrivpuff - 1 september 2011
Skriv om ett hösttecken.
Woodland, Maine, New England.
Hösten 2010
Quinn och Veronica tog vägen genom skogen när de skulle möta Jordan vid tåget. Det var en trevlig väg, som att gå i en mjuk vacker tunnel som skiftade i grönt, rött och orange.
Solen lyste igenom löven och fick gläntan och stigen att se ut som något från en målning.
Veronica skyndade på stegen, vände sig om och såg otåligt på Quinn.
"Kom nu sölkorv! Vi ska möta Jordan!"
"Jag vet det, Veronica." sa Quinn.
Hon skrattade och gick ifatt sin bästis.
"Men Jordan kommer inte förrän om trettiofem minuter - vi har gott om tid. Hans tåg kommer inte fram fortare för att vi står på perrongen och trampar."
"Men tänk om det gör det?" sa Veronica.
Hon petade Quinn i sidan.
"Kom igen nu Quinnie, du saknar Jordan lika mycket som jag!"
Quinn log.
"Ja, det gör jag. Vi har inte sett honom på evigheter. Det ska bli såååå kul att träffa honom igen!"
Veronica nickade.
"Ja verkligen! Och det är så kul att han ska gå på Caswell Hall med oss!"
Quinn nickade.
"Ja, jag blev jätteglad när han ringde i somras och frågade om skolan hade platser kvar."
"Hoppas att han trivs med internat-skolelivet bara..." sa Veronica tankfullt.
"Det gör han säkert." sa Quinn. "Det blir nog skönt för honom att komma bort ett tag."
En halvtimme senare stod tjejerna vid Woodlands gamla järnvägsstation
och såg sin bäste vän kliva av tåget.
De vinkade till honom för att han skulle se dem bland alla andra.
Jordan vinkade glatt tillbaka när han fick syn på Quinn och Veronica. Hans blå ögon glittrade av lycka. Han skyndade fram till sina vänner.
Folk på perrongen log ömt mot de tre ungdomarna som glädjerusiga kramade om varandra.
Woodland, Maine, New England.
Hösten 2010
Quinn och Veronica tog vägen genom skogen när de skulle möta Jordan vid tåget. Det var en trevlig väg, som att gå i en mjuk vacker tunnel som skiftade i grönt, rött och orange.
Solen lyste igenom löven och fick gläntan och stigen att se ut som något från en målning.
Veronica skyndade på stegen, vände sig om och såg otåligt på Quinn.
"Kom nu sölkorv! Vi ska möta Jordan!"
"Jag vet det, Veronica." sa Quinn.
Hon skrattade och gick ifatt sin bästis.
"Men Jordan kommer inte förrän om trettiofem minuter - vi har gott om tid. Hans tåg kommer inte fram fortare för att vi står på perrongen och trampar."
"Men tänk om det gör det?" sa Veronica.
Hon petade Quinn i sidan.
"Kom igen nu Quinnie, du saknar Jordan lika mycket som jag!"
Quinn log.
"Ja, det gör jag. Vi har inte sett honom på evigheter. Det ska bli såååå kul att träffa honom igen!"
Veronica nickade.
"Ja verkligen! Och det är så kul att han ska gå på Caswell Hall med oss!"
Quinn nickade.
"Ja, jag blev jätteglad när han ringde i somras och frågade om skolan hade platser kvar."
"Hoppas att han trivs med internat-skolelivet bara..." sa Veronica tankfullt.
"Det gör han säkert." sa Quinn. "Det blir nog skönt för honom att komma bort ett tag."
En halvtimme senare stod tjejerna vid Woodlands gamla järnvägsstation
och såg sin bäste vän kliva av tåget.
De vinkade till honom för att han skulle se dem bland alla andra.
Jordan vinkade glatt tillbaka när han fick syn på Quinn och Veronica. Hans blå ögon glittrade av lycka. Han skyndade fram till sina vänner.
Folk på perrongen log ömt mot de tre ungdomarna som glädjerusiga kramade om varandra.
 |
| ♪ Welcome To The City ♫ |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)