Julkalendern 2022 - Del 7

Greenville, California
Måndag, 7 December 2009

Efter en lång dag var Mackenzie Jennings och hennes tvillingbror Justin ganska trötta, men glada. De hade varit på skolutflykt hela dagen och skulle nu äta en god middag och fira deras födelsedag med familjen.
Mamma Mary och storebror Leonard hade gjort en fin tårta och på ett speciellt presentbord i vardagsrummet hade de ställt upp massor med färgglada paket
i alla möjliga storlekar.

”Vad fint ni har gjort!” sa Mackenzie förtjust. ”Och vad många paket...!”
Flickan skyndade fram till presentbordet och undersökte paketen. 
Hennes ögon glittrade av iver och glädje.
Men så plötsligt slocknade den lyckliga glöden och Mackenzies axlar sjönk.
Och hon suckade.
Leonard förstod varför och greps av någon slags sorg och ilska å sin lillasysters vägnar. Det fanns inte ett endaste paket från deras biologiska pappa... i år heller.
Visserligen hade inget av barnen Jennings särskilt bra kontakt med deras far,
men Leonard tyckte att han åtminstone kunde skicka något litet till födelsedagarna.

Henry Jennings kramade om Mackenzie.
”Jag är så ledsen, älskling...” sa han ömt.
Mackenzie log lite.
”Äsch... skit i honom nu, det är han som missar nåt när han inte kan hålla kontakt - inte vi. Och förresten är du min pappa - ingen annan.” 
Flickan gav pappa Henry en lång kram.
”Tack för att du är världens bästa pappa.” sa hon ömsint, med gråt i rösten.
Henry lyfte upp henne i famnen.
”Och tack för att du är världens bästa och finaste Mackenzie.” sa han och pussade flickan på kinden. ”Du vet att jag älskar er mest i hela världen.” 
Mackenzie nickade. Ja, det visste hon.
Och hon var så tacksam för att Henry hade velat bli deras pappa från allra första dagen de sågs - på BB för exakt 15 år sedan.

Julkalendern 2017 - Del 7

*
Greenville, California.
Måndag, 7 December 2009

"På ens 15:e födelsedag, visst får man bestämma själv om ska gå till skolan eller inte då?"
Mackenzie Jennings såg förhoppningsfullt på sina föräldrar.
Hennes tvillingbror Justin såg lika förhoppningsfull ut.
Henry Jennings skrattade.
"In your dreams, Moppet." sa han och rufsade om sin dotters hår. "Vi åker om ungefär en tjugo minuter."
Mackenzie suckade och slog ut med händerna.
"Men pappa, vi fyller år - och solen skiner. Det är nyttigt med solsken och frisk luft. Sitta inne i en dammig skola en hel dag däremot... inte nyttigt."
Pappa bara log och började glatt sjunga på en julsång.

"Vad värdelöst att fylla år på en måndag...!" suckade Justin.
Mamma Mary strök honom över håret.
"Ni får säkert en trevlig dag ändå. Och i eftermiddag, när ni kommer hem äter vi tårta och så får ni öppna era presenter."
Hon log uppmuntrande och gav tvillingarna varsin puss på kinden innan hon gick upp på övervåningen för att se till att inte äldsta sonen Matty hade somnat om.

Mackenzie såg drömmande ut genom fönstret.
"Nog för att jag gillar California, värme och solen... men ibland är det dumt att bo i en stat där man inte har snow days."
Justin höll med henne.
"Ja, jag saknar också snow days, för om det hade varit värsta snöovädret nu hade vi sluppit skolan..." suckade han.

Henry kom fram till sina yngsta telningar.
"Ni har visst glömt bort att ni ska på skolutflykt idag."
Nu sken Mackenzie och Justin upp.
"Åh just det, skolutflykt idag!" sa Mackenzie glatt. "Det ser ut att bli en bra dag i alla fall."
Henry kramade om dem.
"Grattis, mina små rackarungar!"

Kreativt skrivande 28/4 - 2

Morgon.

Väckarklockans gälla uppmaning dränkte rummets tystnad.
En trött hand famlade mot avstängningsknappen.
Ännu en väckarklocka i ett intilliggande rum skrällde, sedan ännu en. En irriterande alarmsymfoni hade startat.
När klockorna stängts av blev det tyst i ett par sekunder, men sedan stördes friden åter, denna gången av en munter sång.
Oh, what a beautiful morning!
”Åh toppen... klockan är sex på morgonen och pappa sjunger musikal-sånger – som vanligt...!” stönade Mackenzie.
Hennes tvillingbror Justin såg på henne.
”Du är ingen morgon-människa va syrran?”
Mackenzie bara morrade.

Familjen fick underhållning vid frukostbordet också.
”Farsan, spar sångerna till dina musikelever...” sa Justin.
”Jag tror att musik gör människan lyckligare.” sa Leonard, tvillingarnas näst äldste bror.
”Sovmorgon gör mig lyckligare.” muttrade Mackenzie.

Någon timme senare hade Mary och Henry Jennings stuvat in sina fyra tonåringar i bilen.
På väg till skolan hade familjen piggnat till, de sjöng nu glatt med i sången som spelades på radion – alla utom Mackenzie – hon hade lugnt somnat där hon satt mellan sina bröder i baksätet.
”Väck henne i god tid innan vi kommer fram till skolan” sa pappa Henry.
Matt, äldste sonen i familjen Jennings, viftade lugnt bort sin pappas bedjan om att väcka systern.
”Äh, det blir mycket lugnare för lärarna om hon sover.”
*

Jennings Jewels: chapter 4

Jennings Jewels

Episode 1 - Chapter 4 finns uppe nu.