*
Det var en liten flicka, inte äldre än fyra-fem år, med kastanjebruna skruvlockar uppsatta i två råttsvansar på huvudet. Hon var klädd i turkosa cykelbyxor, en turkos T-shirt och rosa plastsandaler.
Barnet låg hopkrupen i sanden, som om hon försökte skydda sig mot den kyliga morgonluften.
Polisassistent Glossy kröp närmare barnet och kände på hennes puls.
Han andades lättat ut.
Tack Gode Gud, hon lever.
Han lyfte försiktigt upp flickan och tog sig ut från hennes mörka gömställe.
Matgästerna stod nu uppradade vid veranda-räcket och såg andlösa ner på polismannen och den lilla flickan han höll i sina armar.
Flickan hade nu vaknat och blickade yrvaket upp på alla främmande människor.
“Hon lever!” ropade Polisassistent Glossy till dem. “Ni kan sluta glo nu, detta är inget zoo.”
Den unge mannen som hittat henne, och först trott att hon var död, tog av sig sin svarta munkjacka och svepte den om flickan.
Det var en liten flicka, inte äldre än fyra-fem år, med kastanjebruna skruvlockar uppsatta i två råttsvansar på huvudet. Hon var klädd i turkosa cykelbyxor, en turkos T-shirt och rosa plastsandaler.
Barnet låg hopkrupen i sanden, som om hon försökte skydda sig mot den kyliga morgonluften.
Polisassistent Glossy kröp närmare barnet och kände på hennes puls.
Han andades lättat ut.
Tack Gode Gud, hon lever.
Han lyfte försiktigt upp flickan och tog sig ut från hennes mörka gömställe.
Matgästerna stod nu uppradade vid veranda-räcket och såg andlösa ner på polismannen och den lilla flickan han höll i sina armar.
Flickan hade nu vaknat och blickade yrvaket upp på alla främmande människor.
“Hon lever!” ropade Polisassistent Glossy till dem. “Ni kan sluta glo nu, detta är inget zoo.”
Den unge mannen som hittat henne, och först trott att hon var död, tog av sig sin svarta munkjacka och svepte den om flickan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar