Skriv om en hiss.
Alex stirrade på en kladdig fläck på hissgolvet. Det påminde mycket om intorkad läsk.
Förmodligen nån unge som har spillt ut sin Coke eller nåt... tänkte Alex.
Hissen stannade på en våning och det hördes ett pling som talade om att dörrarna öppnades.
Alex höjde blicken och såg på den som steg in i hissen och när han såg vem det var blev han torr i munnen och alldeles kallsvettig.
Mannen som nu stod framför honom var mannen som utsatt honom för Det Avskyvärda för fem år sedan.
Hissdörrarna stängdes och hissen började åka.
Alex svettvåta händer kramade tyget på sina jeansben av ren nervositet. Allt började snurra och det kändes som han höll på att kvävas.
"Alex... tänk att jag skulle träffa dig igen efter alla år."
Mannen log och tryckte på stopp-knappen. Sedan tog han ett steg närmare Alex.
Pojken tog ett steg bakåt, men stoppades av hissväggen.
Mannen började fingra på Alex bälte och översta byxknappen.
Alex flämtade som en liten rädd hare som vet att den inte kan undkomma sin jägare.
"Var inte rädd." sa mannen med bedrägligt len honungsröst. "Jag ska inte göra dig illa. Jag ska göra det skönt för dig."
Precis så sa han alltid... tänkte Alex.
Han visste att han borde göra motstånd. Skrika. Starta hissen. Vad som helst!
Men rädslan naglade fast honom i golvet. Han var oförmögen att röra sig.
Mannen satte sig på knä framför Alex och knäppte upp pojkens byxor.
Då skrek Alex. Han samlade ihop all sin lungkapacitet och skrek ut sin ångest.
"Neeeeeeej!"
Alex stirrade på en kladdig fläck på hissgolvet. Det påminde mycket om intorkad läsk.
Förmodligen nån unge som har spillt ut sin Coke eller nåt... tänkte Alex.
Hissen stannade på en våning och det hördes ett pling som talade om att dörrarna öppnades.
Alex höjde blicken och såg på den som steg in i hissen och när han såg vem det var blev han torr i munnen och alldeles kallsvettig.
Mannen som nu stod framför honom var mannen som utsatt honom för Det Avskyvärda för fem år sedan.
Hissdörrarna stängdes och hissen började åka.
Alex svettvåta händer kramade tyget på sina jeansben av ren nervositet. Allt började snurra och det kändes som han höll på att kvävas.
"Alex... tänk att jag skulle träffa dig igen efter alla år."
Mannen log och tryckte på stopp-knappen. Sedan tog han ett steg närmare Alex.
Pojken tog ett steg bakåt, men stoppades av hissväggen.
Mannen började fingra på Alex bälte och översta byxknappen.
Alex flämtade som en liten rädd hare som vet att den inte kan undkomma sin jägare.
"Var inte rädd." sa mannen med bedrägligt len honungsröst. "Jag ska inte göra dig illa. Jag ska göra det skönt för dig."
Precis så sa han alltid... tänkte Alex.
Han visste att han borde göra motstånd. Skrika. Starta hissen. Vad som helst!
Men rädslan naglade fast honom i golvet. Han var oförmögen att röra sig.
Mannen satte sig på knä framför Alex och knäppte upp pojkens byxor.
Då skrek Alex. Han samlade ihop all sin lungkapacitet och skrek ut sin ångest.
"Neeeeeeej!"
4 kommentarer:
Riktigt obehagligt... riktigt skickligt berättat!
Mmmm.... brrrr.... :s
Aww! Tack så mycket!! kram
Otäckt
Mmmm.... stackars pojk... :s
Skicka en kommentar