*
Sent på lördagskvällen bankade det på köksdörren hos familjen Clarke.
Martin hade just tittat till Maxine. Nu såg han på den digitala klockan på Maxines skrivbord.
De grönt lysande siffrorna berättade att klockan var 23:15.
Vem kommer hit så här sent...? tänkte Martin och hoppades att bankningarna inte skulle väcka Ricky och Maxine.
Han sprang ner för att öppna dörren.
Alex och Cassie kom ut från vardagsrummet och såg oroligt på Martin.
"Vem är det?" frågade Alex när Martin kikade ut genom fönstret vid dörren.
Martin suckade.
"Det är Darryl. Ska jag öppna?"
Alex nickade.
"Ja, det är bäst. Innan han stör hela grannskapet. Han är förmodligen full eller bakis."
Darryl var det sistnämnda. Efter två dagars drickande såg han långt ifrån fräsch ut.
"Jag ska hämta mina ungar." sa Darryl och klev in i köket.
Cassie klamrade sig fast vid Martin.
"Ingen fara hjärtat." sa Martin lugnande och lade armen om flickans axlar. "Darryl ska inte ta med sig er."
"Det är inte dina ungar!" röt Darryl.
"Inte dina heller." sa Martin lugnt. "Alex och Cassie ska vara här i helgen, så du kan lugnt åka hem igen."
Darryl stängde dörren och lutade sig tungt mot den.
"Nora längtar efter sina ungar."
Darryl såg på Cassie.
"Prinsessan, du vill väl åka hem till mamma?"
"Hon är ju inte hemma ikväll." sa Cassie. "Hon är hos moster Vendela tills imorgon eftermiddag."
Martin vände sig till Alex och Cassie.
"Gå upp och gör er redo för natten ni."
"Jag lägger mig och läser en stund." sa Cassie.
Martin log.
"Gör det du älskling." sa han och gav Cassie en kram.
Sedan viskade han till Alex:
"Jag kommer upp när det har lugnat ner sig här."
Alex log och nickade. Han och Cassie skyndade sig upp.
Martin gav Darryl en bestämd blick.
"Darryl, nu får du gå härifrån. Barnen behöver lugn och ro, dom har det jobbigt just nu."
"Jag går inte förrän jag får med mig ungarna!" röt Darryl.
"Darryl, jag har två ungar som ligger däruppe och sover. En av dom är väldigt sjuk och behöver verkligen få sova, så dämpa dig. Och Alex och Cassie ska inte följa med dig. Jag skjutsar hem Cassie till Nora imorgon."
Darryl blev mörk av ilska i ansiktet.
"Du ska inte tala om för mig att jag ska dämpa mig!"
Martin svarade inte.
Han gick fram till telefonen och ringde ett samtal.
Fem minuter senare kom en manlig polis som familjen Clarke var vän med.
Han tog med sig ut i bilen och skjutsade hem honom till huset i Paradise.
Sent på lördagskvällen bankade det på köksdörren hos familjen Clarke.
Martin hade just tittat till Maxine. Nu såg han på den digitala klockan på Maxines skrivbord.
De grönt lysande siffrorna berättade att klockan var 23:15.
Vem kommer hit så här sent...? tänkte Martin och hoppades att bankningarna inte skulle väcka Ricky och Maxine.
Han sprang ner för att öppna dörren.
Alex och Cassie kom ut från vardagsrummet och såg oroligt på Martin.
"Vem är det?" frågade Alex när Martin kikade ut genom fönstret vid dörren.
Martin suckade.
"Det är Darryl. Ska jag öppna?"
Alex nickade.
"Ja, det är bäst. Innan han stör hela grannskapet. Han är förmodligen full eller bakis."
Darryl var det sistnämnda. Efter två dagars drickande såg han långt ifrån fräsch ut.
"Jag ska hämta mina ungar." sa Darryl och klev in i köket.
Cassie klamrade sig fast vid Martin.
"Ingen fara hjärtat." sa Martin lugnande och lade armen om flickans axlar. "Darryl ska inte ta med sig er."
"Det är inte dina ungar!" röt Darryl.
"Inte dina heller." sa Martin lugnt. "Alex och Cassie ska vara här i helgen, så du kan lugnt åka hem igen."
Darryl stängde dörren och lutade sig tungt mot den.
"Nora längtar efter sina ungar."
Darryl såg på Cassie.
"Prinsessan, du vill väl åka hem till mamma?"
"Hon är ju inte hemma ikväll." sa Cassie. "Hon är hos moster Vendela tills imorgon eftermiddag."
Martin vände sig till Alex och Cassie.
"Gå upp och gör er redo för natten ni."
"Jag lägger mig och läser en stund." sa Cassie.
Martin log.
"Gör det du älskling." sa han och gav Cassie en kram.
Sedan viskade han till Alex:
"Jag kommer upp när det har lugnat ner sig här."
Alex log och nickade. Han och Cassie skyndade sig upp.
Martin gav Darryl en bestämd blick.
"Darryl, nu får du gå härifrån. Barnen behöver lugn och ro, dom har det jobbigt just nu."
"Jag går inte förrän jag får med mig ungarna!" röt Darryl.
"Darryl, jag har två ungar som ligger däruppe och sover. En av dom är väldigt sjuk och behöver verkligen få sova, så dämpa dig. Och Alex och Cassie ska inte följa med dig. Jag skjutsar hem Cassie till Nora imorgon."
Darryl blev mörk av ilska i ansiktet.
"Du ska inte tala om för mig att jag ska dämpa mig!"
Martin svarade inte.
Han gick fram till telefonen och ringde ett samtal.
Fem minuter senare kom en manlig polis som familjen Clarke var vän med.
Han tog med sig ut i bilen och skjutsade hem honom till huset i Paradise.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar