☃
* 21 December, 1970.
Måndag.
(forts.)
”Ramla inte ner nu.” sa Maureen oroligt när Ryan klättrade upp på statyn av stadens borgmästare.
”Ingen fara.” sa Ryan. ”Jag är van att klättra.”
”Jo vi vet det, Little Monkey Boy!” skrattade Sunshine.
”Ja, du klättrar ju på allt.” skrattade Maureen.
Ryan satte tomteluvan på borgmästarstatyn.
”Så där,” sa han förnöjt. ”nu fryser ingen staty här i stan om huvudet.”
Han klättrade ner till Maureen, Sunshine och Sheila.
”Vad ska vi klättra på nu?”
”Du ska inte klättra på nånting mer nu Ry.” skrattade Maureen. ”Nu ska vi gå hem till dig och ha julfest.”
”Och vi ska se om de har hängt upp nån mistel än.” sa Sheila.
”Ha, ha, jättekul.” sa Ryan.
”Men det är väl romantiskt att stå under en mistel och kyssas? Tycker du inte det Ryan…?” retades Sheila.
Ryan räckte ut tungan åt henne.
”Det är ganska fånigt. Jag fattar inte varför folk måste pussas så fort de ser en mistel.”
”Du är så söt, Ryan, så dig måste man pussa hela tiden.” sa Sheila.
”Äh, lägg av.” sa Ryan generat.
*
2 kommentarer:
LOL @ Little Monkey Boy! :-) Love it!
Kan verkligen se statyerna framför mig, med sina fina tomteluvor!
*LOL* aww! Kul att du gillar Ryans
lilla smeknamn! :D
Tänk om man kunde visa det man skriver
i bilder också, så man kunde göra ett
litet galleri med statyer med tomteluva... :P
(okay... that made no sense... :/ *lol*
men The Darkest Night, I think u know what I mean...? ;) )
Skicka en kommentar