*
Maureen och Sheila kom upp på övervåningen just som Ryan kom ut efter duschen.
Han hade klätt på sig; mjukisbyxor och en långärmad T-shirt.
”Nå, har du tvättat öronen ordentligt nu, pojk?” sa Sheila med knarrig gammal tant-röst.
Ryan skrattade.
”Du är så knasig Sheila!”
De gick in på Ryans rum och satte sig på hans säng.
”Ska du inte torka håret, Ry?” sa Maureen och pekade menande på handduken han höll i. ”Du blir ju alldeles blöt.”
”Nej, håret ska vara blött.” sa Ryan.
”Snacka om att vara knasig…” skrattade Maureen.
Hon tog handduken ifrån honom och torkade hans rufsiga hår.
”Vilken tur du har som blir så fint ompysslad.” sa Sheila.
”Mmmm.” sa Ryan och log blygt.
”Vems briljanta idé var det att spela boll i lervällingen förresten?” undrade Maureen. ”Clarks va?”
Ryan nickade.
”Men det var en kul idé.” sa han och log.
”Låter väldigt kul.” sa Sheila sarkastiskt. ”Vad ska ni hitta på nästa gång? Oljebad? Hajsurfning?”
”Hajsurfning låter bra!” flinade Ryan.
”Pojkar kan verkligen hitta på knasigheter.” sa Maureen.
”Och det gör inte tjejer…?” sa Ryan klentroget.
”Nej, vi är mognare än er småkillar.” retades Maureen.
”Äh, det är väl inget kul.” tyckte Ryan. ”Det är mycket roligare att vara busig.”
”Ja, det har du faktiskt rätt i.” skrattade Maureen och kramade honom.
Ryan kramade blygt tillbaka.
”Jag vill också krama Ryan!” sa Sheila.
Hon lade armarna om Ryan.
Ryan fnissade.
”Ni är verkligen knasiga båda två!”
Maureen och Sheila gav honom en blick som Ryan kallade ”den farliga blicken”.
Sheila la upp Ryans bara fötter i sitt knä och Maureen stoppade en hand innanför hans tröja.
”Nej! Jag skojade bara!” skyndade Ryan sig att säga. ”Ni är inte knasiga.”
Men sedan såg han på tjejerna med busig glimt i ögon och tillade:
”Bara lite knasiga.”
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar