*
Fadern var tyst och allvarlig när han kom tillbaka till stugan.
De åt middag under tystnad.
Senare på kvällen när Coral och Kyle satt och såg på TV ropade fadern från deras rum:
"Kyle, kom hit!"
Både Kyle och Coral gick in i det gemensamma sovrummet.
Fadern stod vid Kyles säng.
"Har inte jag lärt dig hur man bäddar sängen?"
"Jo Sir..." sa Kyle.
"Varför gjorde du inte rätt imorse då? Jag har ju sagt åt dig att om man bäddar sängen som i armén ska man kunna studsa ett mynt på den - det kan jag inte nu. Det här är rena slarvjobbet, Kyle!"
"Förlåt Sir." mumlade Kyle.
"Man förtjänar inte att ha en säng om man inte uppskattar den och bäddar rätt." sa fadern.
Fadern slet bort alla sängkläder och madrassen ur sonens säng.
Täcket och madrassen lade han in i den stora garderoben utanför sovrummen.
Sedan gav han Kyle lakanet och en kudde, grep sonen om nacken och ledde in honom i vardagsrummet.
"Här får du sova inatt, så kanske du lär dig att uppskatta att du har en säng!"
Fadern gav Coral en skarp blick.
"Och du - våga inte smyga upp i natt för att ge din bror en filt eller täcke! Jag har koll på er!"
Natten blev kall.
Kyle satt hopkurad och huttrade i pyjamasbyxor och T-shirt.
Fadern hade struntat i att elda i öppna spisen och han hade tagit bort den lurviga mattan som brukade ligga under soffbordet - så att Kyle inte skulle kunna lägga sig på den.
Soffan vågade Kyle inte lägga sig i, faderns skuklle märka det.
Coral låg vaken i sin säng och hatade sin far.
Hon ville gå upp och ge Kyle sin filt eller täcke, men hon vågade inte, ifall fadern höll vakt.
Till slut somnade både Kyle och Coral av ren utmattning.
De var båda så slut att de inte ens märkte när faderns väckarklocka ringde klockan sex nästa morgon och de hörde inte heller när han åkte iväg till sitt arbetspass i Stillwater.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar