*
”Jag går ut och skottar snö.” sa fadern på kvällen.
”Nu? Men jag har gjort varm choklad.” sa Lizzie.
”Det ska snöa mer inatt och då blir det dubbelt så mycket skotta imorgon.” svarade Robert. "Och jag arbetar inte som en slav på julafton."
Han gick ut i hallen och drog på sig sina varma ytterkläder.
”Ska jag hjälpa till, pappa?” frågade Kyle tjänstvilligt.
Fadern gav ifrån sig ett litet hånfullt skratt.
”Du…? Du orkar väl knappt lyfta en snöskyffel!”
Kyle bara blängde på sin far. Han orkade inte ta illa upp.
Det gjorde Coral i hans ställe; hennes ögon smalnade när hon spände blicken i fadern.
”Det var ett skämt.” sa fadern. ”Slappna av.”
”Skotta snö du.” sa Lizzie. ”Vi går i alla fall ut i köket och dricker choklad.”
Hon lade armen om Kyle och Coral och ledde ut dem i köket.
”Jag är glad att du vill vara vår mamma.” sa Kyle.
Han såg lite generad ut när han insåg att han tänkt högt.
”Det är jag också glad för.” sa Coral.
”Åh tack, älsklingar!” Lizzie såg glad ut. ”Och jag är glad att ni vill ha mig till mamma.”
Hon kramade om Kyle och sedan Coral.
Coral var nära att börja gråta. Hon bet ihop och upprepade tyst för sig själv:
Inga tårar Coral. Inte gråta.
Kyle kramade sin systers hand. Som om han visste vad hon tänkte.
Coral harklade sig.
”Nu dricker vi choklad tycker jag.” sa hon.
”Det tycker jag med.” sa Kyle.
Lizzie log mot dem.
Jag hoppas att de vet vilka fina ungar de är, tänkte hon.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar