*
Holly
Alex kom till skolan vid 11-tiden. Libby och jag kramade honom och frågade om det hade gått bra hos läkaren.
Alex nickade och log.
"Mmmm..." var det enda han sa.
"Men hallå, lite mer får du säga." skrattade jag. "Var det jobbigt? Gick det bättre än du hade trott?"
Alex nickade.
Libby skrattade.
"Du är hopplös Lill-räkan!"
Alex skrattade också.
"Det gick faktiskt bra. Jag är frisk och kommer väl att börja växa mer så småningom."
Jag kramade honom igen.
"Vad skönt raring. Och vikten då?"
Alex gjorde en missnöjd liten grimas.
"Dr. Kimble var väl lite bekymrad över att jag har tappat vikt."
Han ryckte på axlarna.
"Men det är väl ingen big deal..."
Jag sa till Alex att det visst var en big deal, men han bara log och sa att vi inte skulle oro oss så mycket för honom.
"Vi älskar dig så himla mycket Alex - och då är det svårt att låta bli att oroa sig för dig." sa Libby.
Alex log.
"Tack Libby. Jag älskar er med."
Holly
Alex kom till skolan vid 11-tiden. Libby och jag kramade honom och frågade om det hade gått bra hos läkaren.
Alex nickade och log.
"Mmmm..." var det enda han sa.
"Men hallå, lite mer får du säga." skrattade jag. "Var det jobbigt? Gick det bättre än du hade trott?"
Alex nickade.
Libby skrattade.
"Du är hopplös Lill-räkan!"
Alex skrattade också.
"Det gick faktiskt bra. Jag är frisk och kommer väl att börja växa mer så småningom."
Jag kramade honom igen.
"Vad skönt raring. Och vikten då?"
Alex gjorde en missnöjd liten grimas.
"Dr. Kimble var väl lite bekymrad över att jag har tappat vikt."
Han ryckte på axlarna.
"Men det är väl ingen big deal..."
Jag sa till Alex att det visst var en big deal, men han bara log och sa att vi inte skulle oro oss så mycket för honom.
"Vi älskar dig så himla mycket Alex - och då är det svårt att låta bli att oroa sig för dig." sa Libby.
Alex log.
"Tack Libby. Jag älskar er med."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar