*
"Var det skönt i vattnet?" frågade Janie.
Alex nickade.
"Jättevarmt."
Janie log mot sin bror.
"Ljuger du lite nu Alex?"
Alex log brett.
"Yep!"
Janie rufsade om Alex hår, som nu var vått av havsvatten.
"Du, är det snällt att lura sin syster?"
"Det är jättesnällt." flinade Alex.
Vi skrattade gott åt hans busigt nöjda uppsyn.
Alex har alltid varit ett riktigt litet busfrö.
En gång lurade han och Maxine i farmor Clarke att det låg en orm i tvättkorgen.
De hade lagt dit en väldigt realistisk gummiorm, så ni kan ju fatta att deras stackars farmor nästan höll på att svimma av chock när Alex helt lugnt plockade upp ormen som låg ovanpå tvätten och höll upp den.
Men sedan lugnade Alex och Maxine sin farmor och visade att det inte var en riktig orm.
Farmor Clarke hade skrattande kramat om sina barnbarn och sagt att de var ena första klassens rackarungar.
Riktiga ormar är Alex inte alls förtjust i. Han har sagt att han rent av hatar dem.
Fast jag vet att han höll i en levande vattenorm när han var på det där sommarlägret när han var 12 ½, han blev mer eller mindre tvingad av de äldre grabbarna på lägret.
Vilken modig kille han är, Alex!
"Janie, ska inte du bada förresten?" frågade Alex.
"Jodå," sa Janie och log mot sin lillebror. "ska bara äta upp min glass först."
Maxine såg bedjande på Joanne.
"Mamma, jag kan väl bada lite, fötterna åtminstone...?" frågade hon.
Joanne höll om henne.
"Jo, det kan du väl få. Men bara fötterna."
Maxine sken upp.
"Yay!"
"Vi kanske kan ta en liten promenad längst vattenbrynet senare." sa Alex. "Om du orkar det Maxie?"
Maxine nickade glatt.
"Bra idé brorsan!"
"Var det skönt i vattnet?" frågade Janie.
Alex nickade.
"Jättevarmt."
Janie log mot sin bror.
"Ljuger du lite nu Alex?"
Alex log brett.
"Yep!"
Janie rufsade om Alex hår, som nu var vått av havsvatten.
"Du, är det snällt att lura sin syster?"
"Det är jättesnällt." flinade Alex.
Vi skrattade gott åt hans busigt nöjda uppsyn.
Alex har alltid varit ett riktigt litet busfrö.
En gång lurade han och Maxine i farmor Clarke att det låg en orm i tvättkorgen.
De hade lagt dit en väldigt realistisk gummiorm, så ni kan ju fatta att deras stackars farmor nästan höll på att svimma av chock när Alex helt lugnt plockade upp ormen som låg ovanpå tvätten och höll upp den.
Men sedan lugnade Alex och Maxine sin farmor och visade att det inte var en riktig orm.
Farmor Clarke hade skrattande kramat om sina barnbarn och sagt att de var ena första klassens rackarungar.
Riktiga ormar är Alex inte alls förtjust i. Han har sagt att han rent av hatar dem.
Fast jag vet att han höll i en levande vattenorm när han var på det där sommarlägret när han var 12 ½, han blev mer eller mindre tvingad av de äldre grabbarna på lägret.
Vilken modig kille han är, Alex!
"Janie, ska inte du bada förresten?" frågade Alex.
"Jodå," sa Janie och log mot sin lillebror. "ska bara äta upp min glass först."
Maxine såg bedjande på Joanne.
"Mamma, jag kan väl bada lite, fötterna åtminstone...?" frågade hon.
Joanne höll om henne.
"Jo, det kan du väl få. Men bara fötterna."
Maxine sken upp.
"Yay!"
"Vi kanske kan ta en liten promenad längst vattenbrynet senare." sa Alex. "Om du orkar det Maxie?"
Maxine nickade glatt.
"Bra idé brorsan!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar