Firecrackers - del 3

*
Holly, Cassie, Ricky och Alex gick in och fortsatte att mumsa på sin lunch.
"Alex hatar smällare." sa Cassie.
"Mmmm... det gör jag." muttrade Alex.
"Mamma har berättat att han blev skrämd av smällare när han var liten." förklarade Cassie för Holly och Ricky. "Några ungar satte en smällare på dörrhandtaget och ringde på och när Alex öppnade smällde den av rakt i ansiktet på honom."
Holly flämtade förskräckt till och såg på Alex.
"Herregud...! Blev du skadad.?"

Alex skakade på huvdet.
"Nej, som tur var blev jag inte det, men ljudet skrämde mig ordentligt."
Holly strök honom över håret.
"Usch... vilken hemsk upplevelse. Hur gammal var du?"
Alex funderade.
"Jag var nästan fem år." sa han.
Sedan såg han på sin lillasyster och log.
"Och Cassie var bara en liten plutt på 10 månader."
Cassie log tillbaka och nickade.
"Mamma har berättat att jag grät för att du var rädd och ledsen."

Alex skrattade åt minnet.
"Jag vet. Du sympati-grät alltid när vi var små."
"Det är för att du är världens 'bästaste' brorsa ju." sa Cassie ömt.
Ricky nickade instämmande.
"Det är du Alex!"
Holly kramade om Alex.
"Ja, du är världens finaste kille." sa hon och gav sin bästis en puss på kinden.
De andra fnissade när han rodnade.
"Ät er lunch nu istället." mumlade han.

"Åh finaste Alex, du är för söt!" skrattade Holly.
Hon gav honom en puss till.
"Alex, dina öron är röda!" skrattade Ricky förtjust.
Tjejerna fnissade och fnisset blev bara värre när Alex gav dem en blick och försökte se arg ut.
"Du ser faktiskt ännu sötare ut nu." sa Holly.
"Gör jag inte alls." mumlade Alex generat.
Holly log ömt mot honom och rufsade om i hans hår.