*
Janie
Alex frustration växte när han inte kunde ta sig ur pappas famn.
Men ju mer han stretade emot och försökte smita undan, desto hårdare höll pappa om honom.
"Släpp mig!" fräste han.
Åh vad det kändes hemskt att se lillebror så här upprörd.
Jag ville bara krama honom och försöka göra allt bra, men pappa hade allt under kontroll nu, så jag avvaktade.
"Om du lugnar ner dig lite och lovar att stanna här släpper jag dig." sa pappa mjukt.
Alex nickade.
"Bra." sa pappa. "Vi sätter oss ner och pratar istället."
Pappa släppte försiktigt taget om Alex och ledde in honom i vardagsrummet.
Vi andra följde efter och satte oss i soffan och fåtöljerna.
Nora satte sig intill Alex och drog in honom i famnen.
"Älskling, jag ska inte gifta mig med Darryl. Jag sa bara att jag skulle tänka på saken när han friade, för att han skulle hålla sig lugn." förklarade hon.
Hon strök Alex över ryggen.
"Älskade unge... trodde du verkligen på honom? Han ljög för dig. Jag vill inte gifta mig med Darryl, jag ska ju försöka lämna honom."
Alex svarade inte. Han bara lät sin mamma hålla om honom.
Han hade lite svårt att slappna av. Spänningar från all ilska hade fått honom att skaka.
Och jag är inte helt säker, men tror att han grät lite, för han gömde ansiktet i Noras tröja och ville inte titta på oss.
Janie
Alex frustration växte när han inte kunde ta sig ur pappas famn.
Men ju mer han stretade emot och försökte smita undan, desto hårdare höll pappa om honom.
"Släpp mig!" fräste han.
Åh vad det kändes hemskt att se lillebror så här upprörd.
Jag ville bara krama honom och försöka göra allt bra, men pappa hade allt under kontroll nu, så jag avvaktade.
"Om du lugnar ner dig lite och lovar att stanna här släpper jag dig." sa pappa mjukt.
Alex nickade.
"Bra." sa pappa. "Vi sätter oss ner och pratar istället."
Pappa släppte försiktigt taget om Alex och ledde in honom i vardagsrummet.
Vi andra följde efter och satte oss i soffan och fåtöljerna.
Nora satte sig intill Alex och drog in honom i famnen.
"Älskling, jag ska inte gifta mig med Darryl. Jag sa bara att jag skulle tänka på saken när han friade, för att han skulle hålla sig lugn." förklarade hon.
Hon strök Alex över ryggen.
"Älskade unge... trodde du verkligen på honom? Han ljög för dig. Jag vill inte gifta mig med Darryl, jag ska ju försöka lämna honom."
Alex svarade inte. Han bara lät sin mamma hålla om honom.
Han hade lite svårt att slappna av. Spänningar från all ilska hade fått honom att skaka.
Och jag är inte helt säker, men tror att han grät lite, för han gömde ansiktet i Noras tröja och ville inte titta på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar