Skriv om ärlighet.
(Fristående) fortsättning på Skrivpuffen från 23 september 2011
Sun City, California. Sommaren 2007
Maxine, 13 ½ år, stirrade förfärat på det stora fatet som nu ställdes fram på bordet.
"Ta för dig lilla vän." sa värdinnan vänligt.
Maxine svalde hårt och gjorde en liten grimas. Aldrig i livet att hon ville äta de där otäcka, slemmiga sakerna.
"Mormor..." viskade flickan. "Är detta här vår middag...?"
Marguerite Logan log mot sitt barnbarn.
"Nej raring, ostronen är förrätt. Varmrätt får vi lite senare. Här, smaka på ett ostron nu."
Marguerite lade en av molluskerna på Maxines tallrik.
"Seså, smaka nu raring." sa mormor när flickan skakade på huvudet. "Det är gott."
Maxine stirrade på ostronet som mormor nu satte i hennes hand.
Hon tvivlade starkt på att det där slemmiga i sitt hårda skal kunde vara gott.
"Det ser slemmigt ut..." muttrade Maxine.
Mormor gav henne en sträng blick.
"Maxine...!" sa hon en förmanande ton.
"Jag är bara ärlig." sa Maxine surt.
Hon tänkte att hon hellre skulle vilja smaka på grodlår än detta.
Hur sjutton skulle hon slippa ifrån det här nu...?
(Fristående) fortsättning på Skrivpuffen från 23 september 2011
Sun City, California. Sommaren 2007
Maxine, 13 ½ år, stirrade förfärat på det stora fatet som nu ställdes fram på bordet.
"Ta för dig lilla vän." sa värdinnan vänligt.
Maxine svalde hårt och gjorde en liten grimas. Aldrig i livet att hon ville äta de där otäcka, slemmiga sakerna.
"Mormor..." viskade flickan. "Är detta här vår middag...?"
Marguerite Logan log mot sitt barnbarn.
"Nej raring, ostronen är förrätt. Varmrätt får vi lite senare. Här, smaka på ett ostron nu."
Marguerite lade en av molluskerna på Maxines tallrik.
"Seså, smaka nu raring." sa mormor när flickan skakade på huvudet. "Det är gott."
Maxine stirrade på ostronet som mormor nu satte i hennes hand.
Hon tvivlade starkt på att det där slemmiga i sitt hårda skal kunde vara gott.
"Det ser slemmigt ut..." muttrade Maxine.
Mormor gav henne en sträng blick.
"Maxine...!" sa hon en förmanande ton.
"Jag är bara ärlig." sa Maxine surt.
Hon tänkte att hon hellre skulle vilja smaka på grodlår än detta.
Hur sjutton skulle hon slippa ifrån det här nu...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar