Holly ♥ Alex - del 2

*
Alex suckade lite.
Först trodde jag att han inte ville berätta vad som tyngde hans hjärta, men efter någon sekund sa han:
"Grannkärringen började bråka om att någon har varit inne i hennes trädgård och vandaliserat hennes blommor. Och tydligen kändes det bra att skylla på mig."
Jag stönade.
"Den där kärringen alltså..." sa jag och himlade med ögonen.
"Mmmm..." mumlade Alex. "Joanne och Martin sa åt henne att ingen i vår familj förstör andras saker."
"Nej, det är ju helt befängt av tanten att påstå en sån sak." sa jag. "Dessutom har ju du varit hos Maxine på sjukhuset sedan i går."
Alex nickade.
"Jo... men du vet; tanten hatar ju fosterbarn, plus grabbgänget som bor granne med oss. Hon anser väl att vi är ligister hela bunten."
Alex skrattade glädjelöst.
"Vet du Holly, nu har jag faktiskt lust att verkligen förstöra hennes jäkla blommor...!"

Jag log och strök honom över håret.
"Du... strunta i den där förbaskade gamla fågelskrämman nu."
Alex såg på mig.
"Holly, det där var inte snällt."
"Nej, förlåt, jag ska inte säga förolämpande saker om folk."
En busig glädje glittrade nu i Alex ögon.
"Näää, jag menar att det är förolämpande mot fågelskrämmorna."

Jag skrattade.
"Det är inte roligt Holly. Fågelskrämmor har faktiskt känslor," sa Alex med överdrivet stort allvar. "dom blir ledsna när man jämför dom med sura gamla kärringar."
Jag skrattade ännu mer och gav Alex en lång kram.
Jag älskar killen och hans knasiga humor!

"Alex Spencer-Clarke, du är helt underbar! Vet du om det?"
Alex skrattade också och besvarade kramen.
"Du är inte så tokig själv." sa han.
Han log blygt och tittade ner i sanden.
"Åh, min sötnos!" utbrast jag och pussade honom i nacken.
"Äh lägg av...!" sa han.
Men han fnissade.

Alex & Holly's låtlista på Spotify:
Holly ♥ Alex