*
Alex och hans fostersyster Maxine har varit mina allra bästa vänner sedan jag flyttade hit till Sun City, jag var då 9 år gammal och Alex och Maxine 8 ½.
Alex och jag har alltid kunnat prata med varandra om allt; problem, roliga saker och saker som gör oss upprörda eller arga.
Maxine och pratar också om allt förstås, som många tjejkompisar gör.
Men Alex är speciell, för inte många killar i vår ålder är så bra på att prata om saker som han.
Vi har alltid så roligt tillsammans och jag älskar Alex för hans mjuka sätt, respekt för människor, för att han kan vara mogen för sin ålder, men även vågar vara barnslig och naiv.
Han försöker aldrig göra sig lustig eller tuff, som en del killar i vår skola kan göra.
Och Alex busiga charm har många gånger fått mig att skratta.
Den här kvällen, när vi var uppe på Alex rum för att göra oss i ordning för natten, visade Alex återigen vilken fin och underbar kille han är.
Eftersom jag inte har några problem med att byta om inför Alex, brydde jag mig nu inte om att gå ut till badrummet för att byta till sovkläder.
Jag log när jag såg att Alex tittade bort när jag klädde av mig.
Han gjorde det dels för att han är ganska blyg, och dels för att han ville vara respektfull.
Även om jag inte är så blyg tycker jag att det hedrar Alex, han är en liten gentleman.
Jag drog på mig min stora T-shirt som jag brukar sova i och satte mig ner intill Alex på sängen.
"Vad ler du åt?" frågade Alex.
"Åt dig, för du är så söt och för att du visar så fin respekt när jag byter om, även om jag inte är blyg inför att göra det med dig i rummet."
Alex log ett sött litet leende.
"Jag vet att du inte har problem med det. Inte jag heller egentligen."
Han skrattade generat till.
"Alltså, jag menar... jag brukar liksom inte sitta och glo på tjejer när dom klär av sig."
Nu rodnade han en aning.
Alex och hans fostersyster Maxine har varit mina allra bästa vänner sedan jag flyttade hit till Sun City, jag var då 9 år gammal och Alex och Maxine 8 ½.
Alex och jag har alltid kunnat prata med varandra om allt; problem, roliga saker och saker som gör oss upprörda eller arga.
Maxine och pratar också om allt förstås, som många tjejkompisar gör.
Men Alex är speciell, för inte många killar i vår ålder är så bra på att prata om saker som han.
Vi har alltid så roligt tillsammans och jag älskar Alex för hans mjuka sätt, respekt för människor, för att han kan vara mogen för sin ålder, men även vågar vara barnslig och naiv.
Han försöker aldrig göra sig lustig eller tuff, som en del killar i vår skola kan göra.
Och Alex busiga charm har många gånger fått mig att skratta.
Den här kvällen, när vi var uppe på Alex rum för att göra oss i ordning för natten, visade Alex återigen vilken fin och underbar kille han är.
Eftersom jag inte har några problem med att byta om inför Alex, brydde jag mig nu inte om att gå ut till badrummet för att byta till sovkläder.
Jag log när jag såg att Alex tittade bort när jag klädde av mig.
Han gjorde det dels för att han är ganska blyg, och dels för att han ville vara respektfull.
Även om jag inte är så blyg tycker jag att det hedrar Alex, han är en liten gentleman.
Jag drog på mig min stora T-shirt som jag brukar sova i och satte mig ner intill Alex på sängen.
"Vad ler du åt?" frågade Alex.
"Åt dig, för du är så söt och för att du visar så fin respekt när jag byter om, även om jag inte är blyg inför att göra det med dig i rummet."
Alex log ett sött litet leende.
"Jag vet att du inte har problem med det. Inte jag heller egentligen."
Han skrattade generat till.
"Alltså, jag menar... jag brukar liksom inte sitta och glo på tjejer när dom klär av sig."
Nu rodnade han en aning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar