Ryan har en olycksdag - Del 1

David och Kate skulle åka till New York några dagar för att hjälpa Ryans faster Sue med flytten.
Ryan skulle bo hos Maggie och Maureen under tiden.
”Han har varit lite hängig det senaste dygnet.” sa Kate.
”Nej, jag mår fint!” protesterade Ryan.
Men Maggie såg på Ryan att han såg trött och lite blek ut.
”Vi ska ta hand om honom, oroa er inte.” försäkrade Maggie.
”Det tvivlar jag inte en sekund på.” sa David. ”Tack Maggie.”
Maggie kramade om Kate och David.
”Ha det så bra. Vi ses på onsdag kväll.” sa Kate.
David och Kate kramade sin son, sedan Sunshine och Maureen.
Sedan åkte de till flygplatsen.

På kvällen förstärktes Maggies misstankar om att Ryan var sjuk när han sade att han inte ville ha någon middag.
”Ta inte illa upp, Maggie, men jag är inte så hungrig.” sa Ryan skamset.
”Det gör inget, Ryan. Mammas mat kan vara lite oätlig ibland.” skojade Maureen.
Ryan log blekt.
Maggie kände honom på pannan.
”Du känns väldigt varm. Hur mår du älskling?”
”Okej.” sa Ryan matt.
Men han såg inte okej ut alls.
Maureen och Sunshine slutade äta.
De lade ner sina bestick på bordet och såg oroligt på Ryan.
”Är det något allvarligt?” frågade Maureen.
”Kommer han bli okej?” frågade Sunshine.
”Det är nog inget farligt.” lugnade Maggie. ”Ryan, gå och lägg dig på soffan, så kommer jag och tittar till dig.”
Ryan orkade inte säga emot.
Han släpade sig till soffan och sjönk ner på den.
Maureen och Sunshine gick efter honom och satte sig i den stora fåtöljen intill soffan.
”Mår du illa?” frågade Maureen.
”Lite.” svarade Ryan.
Maggie satte sig på soffkanten. Hon lade sin hand på hans panna igen.
”Ja, du har feber. Snälla Maureen, hämta termometern.”
”Nej!” sa Ryan. ”Det behövs inte.”
I nästa stund stönade han av smärta.
”Ryan, har du ont i magen?” frågade Maggie.
Ryan nickade.
”Det är nog blindtarmen.” sa Maggie. ”Jag ringer efter ambulans.”
Hon gick ut till telefonen i köket.
”Nej Maggie! Inte ambulans! Det går över.” ropade Ryan efter henne.
”Blindtarmsinflammation går inte över.” sa Maureen som kommit tillbaka med en febertermometer. ”Den måste opereras bort.”
Ryan kved.
Men nu gjorde det för ont för att han skulle orka protestera, eller ens röra sig.