Maggie tittade på sin klocka.
”Men, herregud, klockan är halv ett!”
”Mamma, får Sunny sova hos oss i natt?” frågade Maureen.
”Självklart får hon det.”
Flickorna log lyckligt.
”Mina älsklingar, nu går vi hem och lägger oss, annars orkar vi inte med nånting i morgon.” sa Maggie.
”Tur att det är lördag i morgon!” sa Maureen.
Sunshine nickade samtyckande.
Sedan skrattade hon till.
”Jag vet en som är helt slut.”
De såg på Ryan. Han låg hopkurad och sov.
”Nästan synd att väcka honom.” sa Kate.
David skakade honom mjukt.
”Vakna grabben, dags att gå hem.”
”Jag sov inte.” protesterade Ryan yrvaket.
”Nä, inte alls.” fnissade Sunshine och Maureen.
”Det är bättre att du sover i din säng i natt lilla gubben,” sa David. ”annars kanske en fiskmås kommer och tar dig.”
”Haha. Du är så rolig pappa.” sa Ryan och log sömnigt.
”Jag har aldrig sett nån som nästan sover och går samtidigt!” skrattade Maureen när de gick hemåt.
”Du är också väldigt skojig, Maureen. Jag sover faktiskt inte.” sa Ryan och gäspade stort.
”Nä, jag ser det.” sa Maureen och pussade Ryan på kinden.
Väl hemma slängde Ryan av sig jeans och tröjor på golvet och lade sig på sängen.
Han var så slut att han knappt hann lägga huvudet på kudden förrän han sov.
Kate stoppade om honom och pussade honom på håret.
”Sov gott min älskling.” viskade hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar