torsdag, augusti 20, 2009

En liten hemlighet - del 3


”Skönt att jag ska sjunga duett med dig, Sunny och inte med Macy.” sa Ryan.
”Vi kan fråga lärarna om du får sjunga en liten duett med Macy.” retades Sunshine.
”Ja, det vore väl kul Ryan?” sa Maureen.
”Ni tjejer är verkligen jätteroliga.” sa Ryan. ”Jag borrar hellre i mina egna tänder!”
Maureen fortsatte att retas med honom:
”Eller ännu bättre: en liten kärleksduett med Jill!”
”Maureen, vet du, jag kan brotta ner dig hur lätt som helst.” sa Ryan ivrigt och slog armarna om Maureen.
Hans ögon glittrade av busighet.
”Jaså du, sötnos.” skrattade Maureen. ”Ryan, har du glömt att jag alltid vinner när du försöker brottas?”
Ryan skakade på huvudet.
”Nähä! Det gör du inte alls.”
”Joho då, det gör jag visst!” sa Maureen. ”För Ryan, raring, jag kan kittla dig hur lätt som helst, det vet du.”
Maureen och Sunshine log brett när de såg hur Ryans kaxighet snabbt byttes mot nervositet.
Ryan svalde nervöst.
”Men… jag är inte kittlig.” försökte han.
”Lögnare!” fnissade Sunshine.
”Alla vet att du är kittlig, Ryan!” sa Maureen.
”Nähä, det gör de inte alls!” sa Ryan.
”Sheila sa igår ju att hon skulle berätta för dem, minns du väl.” sa Sunshine.
Plötsligt log Ryan triumferande.
”Maureen, du är ju också kittlig!”
”Kanske det.” log Maureen.
Hon drog ner Ryan, så att han halvlåg i hennes famn.
”Men jag är långt ifrån lika kittlig som du, Ryan. Dessutom är det nog inte så klokt av dig att retas med mig här - bland fjorton tjejer.”
Ryan slog utmanande ut med armarna.
”Okej, kom igen - kittla mig då.” sa han kaxigt.
”Ryan... var försiktig med vad du önskar dig…” varnade Sunshine.
Sheila och några andra tjejer i klassen kom fram till Ryan.
”Ville du nåt lille vän?” frågade Sheila.
Ryan skakade på huvudet.
”Jag tyckte precis att du ville att vi skulle kittla dig.” sa Sheila.
”Nej.” sa Ryan. ”Du hörde fel.”
Tjejerna skrattade.
”Du inser att du inte kommer undan nu, va?” sa Maureen.
”Jag skojade bara!” försökte Ryan. ”Ni kan återgå till det ni höll på med.”
Maureen höll fast honom.
”Jag bara skojade. Jag är inte kittlig.” försökte Ryan igen och rodnade. ”Maureen, släpp mig.”
”Ledsen sötnos, men du är fast här nu.” sa Maureen.

Inga kommentarer: