Apor & skaldjur

Ryan satt på verandaräcket och såg ut mot havet.
”Hur är det raring?” frågade Kate som just kom ut på verandan.
”Jag har tråkigt.” sa Ryan dystert.
”Var är flickorna då?” frågade Kate.
”På bio.”
”Men då får du hitta på något att göra tills de kommer tillbaka.”
”Mmm…” suckade Ryan.
”Du ramlar väl inte ner därifrån nu va, grabben?” sa David.
”Nej då.” sa Ryan och log.
Ryan reste sig upp på räcket.
”Nej, men snälla Ryan, sätt dig eller kom ner därifrån!” sa Kate förskräckt.
”Men jag ska inte ramla ner.” sa Ryan. ”Men om jag gör dig nervös kan jag sätta mig ner.”
”Ja tack.” sa Kate.
”Ja, gör det.” sa David. ”Vi vill inte hamna på akuten mer nu.”
”Nej, helst inte.” instämde Kate.
Ryan satte sig igen.
Kate slog armarna om sin son.
”Envisa unge. Vad ska vi göra med dig och all din energi?”
”Mamma, ska jag visa att jag kan klättra upp för verandan?” frågade Ryan ivrigt.
”Kan du klättra ända upp hit?” frågade Kate förbluffat. ”Från stranden?”
”Yep!” sa Ryan stolt.
”Ja, han är en riktigt liten apa.” sa David. ”Men du, i fortsättningen håller vi oss på jorden, okej Ryan?”
”All right.” sa Ryan.

Maggie stod på stranden och vinkade till dem.
”Hallå däruppe!”
”Hej Maggie! Kom upp!” ropade David tillbaka.
Maggie kom upp till dem.
Hon såg på Ryan som såg ut mot havet igen.
”Hur är det med den här sötnosen då?”
”Han är uttråkad.” svarade Kate.
Maggie kramade om Ryan.
”Maureen och Sunny kommer tillbaka om en ungefär timme, raring.” sa hon.
”Då kan väl ni äta middag med oss här?” sa Kate.
”Ja, gärna!” sa Maggie.
”Ska vi åka och köpa lite skaldjur?” föreslog David.
Ryan sken upp.
”Massor med skaldjur!”
David, Kate och Maggie skrattade.
”Hoppa in i bilen, så åker vi till fiskmarknaden och köper massor med skaldjur.” sa David.
Ryan hoppade ner från räcket och skyndade mot trappan.
”Skor, älskling.” sa Kate. ”Du kan inte gå barfota på fiskmarknaden.”
”Visst ja, skor!”
Ryan sprang in och hämtade sina skor.
”Tänk om man hade hälften av den pojkens energi!” sa Maggie.