De ville slippa några snobbiga tjejer från klassen som just kommit ut på piren.
Ryan satte sig längst ut på bryggan.
”Ramla inte i, raring.” sa Maureen.
”Det ska jag inte.” sa Ryan och log mot dem.
Maureen och Sunshine pratade om vad de skulle göra på sommarlovet.
Plötsligt hörde de Ryan mumla:
”Okej… det här är inte bra…”
De vände sig om och på honom.
”Vad är inte bra?” frågade Sunshine oroligt.
Ryan höll upp sin vänstra hand.
Sunshine och Maureen såg förfärade på Ryans tumme. En gammal fiskkrok hade fastnat och den satt djupt.
”Åh herregud…!” skrek Maureen.
”Det gör inte så ont.” sa Ryan.
”Ryan, du har en fiskkrok i tummen och du försöker slå i oss att det inte gör ont…?” utbrast Maureen.
”Kom, nu går vi hem.” sa Sunshine.
Kate, David och Maggie hade just kommit från Kates fotoutställning och satt på verandan när Ryan och tjejerna kom hem.
Ryan gömde snabbt den skadade handen bakom ryggen.
”Vad är det lilla gubben?” frågade Kate.
”Inget.” sa Ryan snabbt.
”Du ser lite blek ut.” sa Maggie oroligt. ”Du är väl inte sjuk?”
”Nej, jag mår bra.”
”Han har en fiskkrok i tummen.” sa Sunshine.
”En fiskkrok? Hur gick det till?” utbrast Kate.
Ryan ryckte på axlarna.
”Ryan, sätt dig här så får jag se.” sa David.
”Nej pappa, det är ingen fara!”
Ryan försökte smita in, men David tryckte ner Ryan på en stol.
Han tog tag om pojkens hand och undersökte tummen.
”Det är en rostig krok. Du måste få en stelkrampsspruta.”
”Nej! Inga sprutor! Pappa, du kan väl bara ta ut kroken?”
”Ledsen grabben, men det är ett otäckt sår och det kan bli infekterat. Vi åker till doktorn nu.”
”Nej!” skrek Ryan.
”Ryan, du kan bli jättesjuk om du inte tar den där sprutan.” sa Sunshine.
”Vi kan följa med till doktorn.” sa Maureen.
”Ja, vi följer med allihop.” sa Kate.
De gick ner mot garaget, men Ryan satt kvar.
”Hej då, ha så kul!” sa han och vinkade.
David kunde inte låta bli att skratta.
Ryan satte sig längst ut på bryggan.
”Ramla inte i, raring.” sa Maureen.
”Det ska jag inte.” sa Ryan och log mot dem.
Maureen och Sunshine pratade om vad de skulle göra på sommarlovet.
Plötsligt hörde de Ryan mumla:
”Okej… det här är inte bra…”
De vände sig om och på honom.
”Vad är inte bra?” frågade Sunshine oroligt.
Ryan höll upp sin vänstra hand.
Sunshine och Maureen såg förfärade på Ryans tumme. En gammal fiskkrok hade fastnat och den satt djupt.
”Åh herregud…!” skrek Maureen.
”Det gör inte så ont.” sa Ryan.
”Ryan, du har en fiskkrok i tummen och du försöker slå i oss att det inte gör ont…?” utbrast Maureen.
”Kom, nu går vi hem.” sa Sunshine.
Kate, David och Maggie hade just kommit från Kates fotoutställning och satt på verandan när Ryan och tjejerna kom hem.
Ryan gömde snabbt den skadade handen bakom ryggen.
”Vad är det lilla gubben?” frågade Kate.
”Inget.” sa Ryan snabbt.
”Du ser lite blek ut.” sa Maggie oroligt. ”Du är väl inte sjuk?”
”Nej, jag mår bra.”
”Han har en fiskkrok i tummen.” sa Sunshine.
”En fiskkrok? Hur gick det till?” utbrast Kate.
Ryan ryckte på axlarna.
”Ryan, sätt dig här så får jag se.” sa David.
”Nej pappa, det är ingen fara!”
Ryan försökte smita in, men David tryckte ner Ryan på en stol.
Han tog tag om pojkens hand och undersökte tummen.
”Det är en rostig krok. Du måste få en stelkrampsspruta.”
”Nej! Inga sprutor! Pappa, du kan väl bara ta ut kroken?”
”Ledsen grabben, men det är ett otäckt sår och det kan bli infekterat. Vi åker till doktorn nu.”
”Nej!” skrek Ryan.
”Ryan, du kan bli jättesjuk om du inte tar den där sprutan.” sa Sunshine.
”Vi kan följa med till doktorn.” sa Maureen.
”Ja, vi följer med allihop.” sa Kate.
De gick ner mot garaget, men Ryan satt kvar.
”Hej då, ha så kul!” sa han och vinkade.
David kunde inte låta bli att skratta.
Han vände och gick fram till Ryan.
”Bra försök grabben, men du ska med.”
Ryan skakade bestämt på huvudet.
”Jag kan bära dig till bilen om det behövs, vet du.” sa David.
Ryan reste sig och gick sakta och modfälld med till bilen.
”Bra försök grabben, men du ska med.”
Ryan skakade bestämt på huvudet.
”Jag kan bära dig till bilen om det behövs, vet du.” sa David.
Ryan reste sig och gick sakta och modfälld med till bilen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar