En liten hemlighet - del 1

”Vad har vi för lektion nu?” frågade Sheila, som aldrig tycktes komma ihåg schemat.
”Men hallå, Sheila…!” suckade Maureen. ”Musik och drama vet du väl. Vi ska ju repetera inför vårkonserten.”
”Visst ja!” sa Sheila. ”Idag får vi reda på vem som ska sjunga solo.”
”Svårt att gissa vem det blir…” sa Maureen och himlade sig. ”Macy har sjungit solo på våra skolkonserter sedan första klass.”
”Och hon är lika mallig varje år.” suckade Sheila.
”Miss Wallace kanske låter nån annan sjunga i år.” sa Sunshine.
”Vi får hoppas det!” sa Arthur, en av killarna i klassen. ”Jag orkar inte höra Macy ett enda år till! Hon tror ju att hon ska bli stjärna på Broadway…!”

När de kom in i dramasalen fick de genast syn på Macy. Hon var inte svår att missa:

Hon stod uppe på den lilla scenen och höll på med ett egenhändigt koreograferat dansnummer.
”Jag tänkte föreslå att vi har med några dansnummer i år!” sa hon glatt.
”Dansnummer på en konsert… lyckat.” muttrade Sheila.

Mary Wallace, musik- och drama-läraren, kom in i dramasalen. Hon var strålande glad som vanligt.
Macy skuttade ner från scenen.
”Miss Wallace! Jag har några idéer som jag skulle vilja gå igenom med er!”
”Inte nu Macy. Vi måste prata och konserten och sen ska vi repetera.”
Klassen och Miss Wallace slog sig ned på golvet.
”Först ska vi prata om solonumren.” sa Miss Wallace.
Macy sträckte på sig som en stolt påfågel.
”Det blir två eller tre solon, som vanligt. Och en duett.” fortsatte Miss Wallace. ”Ryan - vad säger du om att ta solot i år?”
Ryan stirrade på sin lärare.
”Jag…?!”