Lista! :)

BRUKAR DU KOMMA I TID:
För det mesta... fast jag har lite dålig tidsuppfattning...

HAR DU BRA KONDITION:
Nej

NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
I somras

HUR KÄNNER DU DIG NU:
Lite crappy/hängig... men väldigt skriv-sugen :)

VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Svart, blå, rosa, grön

KAN DU LAGA MAT:
Nej *skratt*

VAD PLUGGAR DU:
Har pluggat Drama

BLIR DU BRA PÅ KORT:
Ibland, för det mesta inte

NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Igår, såg ett klipp ur filmen Sophie's Choice

VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
Nej

HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Ja

DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
O'boy eller juice

ÄR DU NYTTIG:
Nja...

HAR DU NÅGONSIN HAFT NÅGOT JOBB:
Ja, men inget drömjobb...

ÄR DU BLYG:
Nja... men kan ha svårt att vistas bland mycket folk. Det blir för mycket
ljud och sorl - något min hjärna har svårt för...

VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
vid 11

VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
(datorspel) Bubble Saga

VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
Inget

HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
Dricker inte alkohol

HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
Ja... (och nej, jag var inte full)

JAG SOVER:
Inte så bra...

VAD SA DU SENAST?
Tror jag pratade lite med mig själv... (gör sånt ibland)

VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
Nej

VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Någon i familjen

VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
En tjock plånbok, flygbiljetter till spännande destinationer,
godis, ett besök hos frisören ;-)

HAR DU SNYGGA SKOR:
En del är rätt hyfsade

VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:
Kommer jag inte ihåg

HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
Ja, tror det var min säng...

HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
Något av husets spöken kanske

HAR DU KÖRKORT:
Nej

ÄR DU ENSAM NU:
Nej, spökena och mina karaktärer är här med mig

VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Fredag. Då ska jag äntligen skaffa ny skrivbordsstol *lol*

Gästblogg 31/8 2011: Linus

Tjena!
Som syrran skrev i sitt inlägg ligger Noel hemma i halsfluss.
Han har (med all rätt) tyckt synd om sig själv hela dagen. Stackars brorsan.
Förut gjorde han en lista där han talar om allt han har missat i skolan idag.

Noels miss-lista:
1. Spela fotboll på rasten
2. Lära mig kul saker
3. Höra kapitel 5 i boken som fröken läser
4. Äta pannkaka med saftsås
5. Hämta spesial-mjölk till Emelie 
Emelie är nya flickan i klassen. Hon är jättesöt och är Noels nya bästis och kärlek. 
Hon får hämta laktosfri mjölk hos mattanterna i köket och Noel gillar 
att servera henne detta.
6. Få nya kritor

Oh hemska orättvisa...! LOL

Melwin kom hem för en stund sedan och babblade lyckligt på hur kul han har haft i sin special-klass och hur mycket han lärt sig idag.
Det gjorde Noel vrålsur och grön av avund. Han kontrade med:
"Jag har sett på Stormumriken-filmen och jag har ätit hundra liter glass!"
Glass har han inte fått än, mamma har precis varit och handlat det.
Men Melwin blev ledsen.
Hans underläpp darrade och han sa:
"Glass?! Jag också vill ha Halspluss i halsen och titta på Snormumliken!"


Det här var absolut inget bra tillfälle att skratta... men hallå:
Snormumliken...!

Nu ska jag ut med Leni & Ceci. Vi ska äta pizza.
Ska bli rätt skönt att komma ifrån kriget mellan dubbel-trubbel.

// Linus


P.S. Jag hoppas att Melwin slipper få "Halspluss i halsen". Men han lär ju bli smittad, så snart kommer det väl ligga två små dystra "Snormumlikar" på soffan...

Gästblogg 31/8 2011: Leni

Stackars Noel är hemma från skolan idag, ligger halsfluss-ynklig på soffan...
och tittar (efter begäran) på "den där spännande filmen utan färg - den med Stormumriken."*
Han suckade djupt när mamma sa att han skulle vara hemma och sa:
"Då får jag ju inte lära mig vad 10 gånger 5 är!"
"Men det kan ju vi lära dig här hemma," sa Linus vänligt.

Men det tyckte inte Noel var så bra...
"Meh!!" fräste han halsfluss-kraxigt. "Det är inte samma sak fattar du väl!"

Haha! Lillkillen gillar verkligen skolan! ;-)

Kram,
Leni

* Mästerdetektiven lever farligt

Skrivpuff - 31 augusti 2011 - del 2

*
När de kom fram till Neptune's Canyon såg Alex ner i vattnet och flämtade till, en blandning av fascination och rädsla.
"Wow! Det är ganska högt..." sa han tvekande.
"Lägg av räkan," sa Scott. "det är inte högre än hopptornet i simhallen hemma."
"Man kan gå i från en klipphäll där nere också," sa en av de andra pojkarna. "men det är bara för mesar."
Alex bet sig eftertänksamt i underläppen.
Han ville inte vara en mes! Han ville vara lika tuff som de stora grabbarna,
trots att han var yngst och minst. Och han ville ha lika roligt som de.
Men det var ju så högt... kanske fem meter...

De äldre pojkarna hoppade glädjeskrikande i vattnet och till slut var Alex
den enda som stod kvar på avsatsen.
Ledaren Grady lade händerna på pojkens nakna axlar.
"Du behöver inte hoppa, Alex. Kom så går vi i från klipphällen där nere i stället. De andra ledarna sitter där."
Gradys beröring sände rysningar genom Alex magra kropp och tanken på det som hänt veckan innan började göra pojken skakig.
Alex vred sig ur det milda greppet.
"Jag ska våga..." mumlade han för sig själv. "Jag är ingen fegis."

Alex tog flera djupa andetag, för att peppa sig själv.
Sedan tog hans sats och tog språnget.
Rädslan tycktes försvinna i det lena vinddraget och under färden i luften kittlade det härligt i magen.
Det här är ju bättre än en tur i en berg-och-dalbana, tänkte Alex.
Han hörde Scott och de andra kompisarna heja på honom och de applåderade.
"Heja räkan! Du äger!"
"Yaaaaay!" jublade Alex.

Alex gjorde en perfekt landning och det var en mycket lycklig och stolt liten kille som stack upp huvudet ur vattnet.
Han såg på sina rumskompisar.
"Jäklar vad coolt!" utbrast han glädjestrålande.
"Var det inte du som var så skraj och inte vill hoppa nyss?" sa Scott och rufsade om Alex hår.
Alex skakade på huvudet.
"Nääää, inte jag inte." fnissade han.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 31 augusti 2011 - del 1

Skriv om att ta ett språng.

Sommaren 2006

Ledarna på sommarlägret tog en dag med sig pojkarna till Greek Mythology Museum.
Alex var väldigt fascinerad av statyerna av de grekiska gudarna, kläderna och smyckena.
Han stod länge och läste om olika legender, om tillexempel hjälten Herakles
och hans stordåd, Gorgonen Medusa som hade ormar till hår och Hades - underjordens härskare med sin väldiga trehövdade hund Kerberos.

"Kolla på den här skäggiga gubben!" sa Scott, en av de äldre pojkarna som Alex delade stuga med. "Riktigt cool."
Alex såg upp på tavlan av den store guden med sin treudd.
"Det är Poseidon, havets gud." berättade han.
"Han ser grym ut." sa Scott.
Alex nickade.
"Han kunde bli ganska förbannad och straffade ofta folk."
"Det var ju schyst." sa Scott.
Alex skrattade.
"Många av gudarna gillade att straffa människorna."

"Alex, om du var en gud, skulle du straffa folk då? Eller skulle du vara rättvis?" frågade Scott.
"Jag skulle nog vara rättvis." sa Alex. "Men om någon verkligen förtjänade att straffas, skulle jag straffa personen."
Scott nickade instämmande.
"Det låter som en bra gud."
"Tycker jag också." sa Alex.

Pojkarna gick vidare och stannade vid en bronsstaty av hund Kerberos.
"Stackars vovve." log Scott. "Tre huvuden..."
"Måste vara jobbigt när han är förkyld." sa Alex.
Pojkarna skrattade högt åt detta - så högt att ledarna fick lugna ner dem.
"Alex, har du lust att hänga med till Neptune's Canyon och bada sedan?" frågade Scott. "Det är ett väldigt coolt ställe. Man kan hoppa från en klippa och sedan simmar man under ett litet vattenfall."
"Låter verkligen coolt!" sa Alex.

Pojkarna skyndade sig att svara på frågorna om personer och platser i Grekisk mytologi, en uppgift de fått för att ledarna vill se hur mycket de verkligen hade uppfattat om dagens museibesök.
Med lille Alex som levande uppslagsverk hade pojkarna inga problem med frågorna.
De fick mycket beröm av ledarna och museiguiden.
Som belöning tog ledarna med sig de uppspelta pojkarna till Neptune's Canyon.

Poseidon - havets gud

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff: 30 augusti 2011 - del 3

"Grady, var är Alex?" frågade en av ledarna när alla satt till bords för att äta middag.
"Han hade lite ont i magen stackarn," svarade Grady. "så han ligger på sin säng och vilar."
Scott flinade mot sina kompisar.
"Lill-räkan klarade nog inte av allt godis." viskade han.
"Nej..." flinade de andra pojkarna.


Alex låg i sin säng. Dåsigheten hade nu övergått till en djup sömn.
Pojken hade en dröm, en mycket mörk och otäck version av Alice i Underlandet.
Han hade gått vilse i en konstig värld och tillfångatogs av långarmade slemmiga monster.
Trots att hans försökte slåss mot monstren kom han inte loss.
Monstren slingrade sig om hans magra kropp och smekte honom. Sedan öppnade de sina slemdrypande munnar och ville äta upp honom.

Då vaknade Alex med ett ryck.
Han andades häftigt och svetten rann nedför ryggraden på honom. Det vände sig i hans mage och illamåendet brände obarmhärtigt.
Alex ville bli av med det sjuka i magen, men orkade inte gå upp.
Han lade sig ner och försökte somna om.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff: 30 augusti 2011 - del 2

Ledaren log.
"Du har inte gjort nåt Alex. Vi ska bara ha ett litet snack om sånt här."
Han höll upp en av tidningarna.
"Du är inte så gammal, så du har kanske mycket funderingar om såna här grejer. Ni pratar väl inte så mycket i skolan om det va?"
Alex ryckte på axlarna.
"Jag vet hur barn blir till och sånt..."
Ledaren skrattade mjukt.
"Ja, men ungar måste ni få lära sig lite om sex och samlevnad också. Du måste ju veta hur du ska behandla tjejerna, eller hur?"
Alex rodnade lite.
"Jag... jag är bara 12 och ett halvt..."
Ledaren skrattade.
"Ja, men det är i din ålder man måste börja ha sex-undervisning. Det finns mycket viktigt att lära sig."
"Jag vet att man ska respektera tjejer." sa Alex. "Det har min mamma sagt."

"Du är en klok pojke du Alex." sa ledaren. "Jag slår vad om att du är en riktig liten tjejtjusare."
Ledaren log och lät sina fingrar lekte retsamt vid Alex midja.
Pojken skruvade på sig och fnissade lite.
Men han slutade tvärt att fnissa när ledarens fingrar letade sig ner till hans byxlinning.
Alex gav ledaren en vaksam blick och försökte ta ett steg bakåt, men mannen lade en hand mellan pojkens skulderblad och höll honom kvar.
Sedan knäppte han sakta upp den översta byxknappen i jeans-shortsen.
Alex gav ifrån sig ett förskräckt litet läte.
"Vad ska du göra...?" flämtade han.
"Ingen fara grabben. Jag ska inte göra dig illa, jag ska bara visa dig något som är skönt."
"Nej... jag vill inte..." viskade Alex.

Mannen tog upp en läsk och preparerade den diskret.
"Okej, du vill inte. Förlåt. Här gubben, drick det här, så känns det lite bättre."
Ledaren satte burken till pojkens läppar.
"Drick nu."
Alex drack.
Snart började han känna sig dåsig.
"Jag mår inte så bra..." sa pojken svagt.
"Då är det bäst att du hoppar över middagen och vilar lite."
Ledaren hjälpte Alex att sätta sig på sängen.
Pojken föll ihop som en trasdocka och föll i en lätt slummer.
Han kände mannens händer vandra över sin kropp, men kände sig för svag för att göra motstånd.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff: 30 augusti 2011 - del 1

Skriv om att behaga.

Camp Orion, California. Sommaren 2006

Pojkarna i stuga ett och två hade åkt hem till Paradise. Flera av dem skulle gå i sommarskola eller gå på andra aktiviteter.
Nu fanns det bara tio pojkar kvar på Camp Orion och på bara några dagar hade gemenskapen mellan pojkarna som var kvar blivit allt starkare.
De gav sig iväg på allsköns äventyr och bus, de smög in i skafferiet i det stora köket och knyckte godis och kakor.

En dag strax innan middag kom pojkarna som Alex delade stuga med inrusande i stugan.
"Alex, kolla vad grabbarna i stuga ett lämnade åt oss innan de åkte!"
Scott höll ivrigt fram en bunt med tidningar.
Alex ryckte likgiltigt på axlarna.
"Tidningar. Än sen då?"
Scott himlade med ögonen.
"För fan Alex... var inte en sån småunge! Det här är inga löjliga serietidningar hajar du väl?"
Scott slängde en av tidningarna mot Alex.
Alex plockade upp den och kikade på omslaget.
"Nakentidningar?" sa Alex.
De andra pojkarna nickade, de hade ett fåraktigt glatt flin på läpparna.
"Har du sett såna här tidningar nån gång?" flinade en av killarna.
"Klart att han inte har!" skrockade en annan. "Alex är ju bara en liten unge, han läser väl bara Spider-Man och sånt trams."
Alex himlade med ögonen.
"Än sen då? Det är väl inget märkvärdigt med såna där?" sa han och pekade på tidningarna.
"Inget märkvärdigt? Vad är det här då?" sa Scott.
Han öppnade en tidning och höll upp en stor bild av en naken kvinna.
"Sånt där intresserar mig inte." svarade Alex.
Han lade sig ner och fortsatte att läsa i sin bok.
"Räkan vet inte ens hur man gör när man knullar." hånskrockade en av pojkarna.
"Som om du vet det då." svarade Alex.

"Låt ungen vara." sa Scott. "Nu kollar vi den här härliga skatten istället."
Han knackade på tidningsbunten.
Pojkarna, förutom Alex, slog sig ner på golvet och bläddrade i tidningarna. Fniss och kommentarer om bilderna fyllde den lilla stugan.
Läsk och godis plockades fram ut pojkarnas hemliga gömma och Scott satte på musik. En liten fest tog sin början.
Snart urartade allt i ett vilt kuddkrig och en av pojkarna skakade läskburkar som han sedan öppnade. Drickan sprutade ut överallt.
Plötsligt öppnades dörren och ledaren klev in.
"Vad håller ni på med här?"
Scott slängde snabbt in godiset och porr-tidningarna under en av våningsängarna.
"Vi bara festar lite." sa han.
"Det är middagsdags nu." sa ledaren. "Byt om  och så kan ni kan gå ut matsalen och duka."
Pojkarna suckade av uttråkning. men de bytte om till rena T-shirt och lomade iväg till matsalen.
"Vänta på mig!" ropade Alex efter dem.
Han hade inte fått på sig en ren T-shirt än.
"Vänta lite Alex." sa ledaren. "Vi ska ha ett litet snack."
"Vad har jag gjort...?" frågade Alex oroligt.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Romance on Mermaid Beach (del 11)

*
En halvtimme senare stod Cole och Nikki vid matbordet och tittade på sig själva på tidningsuppslaget.

"Kul att man får ha privatliv nånstans..." suckade Cole.
Han såg lite bedrövat på Nikki.
"Och jag är ledsen att du utsätts för sånt här Nik."
Han slog till tidningen.
"Det är ju inte ditt fel Cole." sa Nikki och lade armarna om honom. "En del älskar skvaller och har inget bättre för sig."
Dani stod lutad mot köksön och hade armarna i kors över bröstet.
"Jag undrar vem som tog bilderna... Det måste vara nån som var med oss på strandpartyt igår..."
"Ja..." suckade Cole. "och denna någon fick nog mycket pengar för dom här bilderna."

Han såg på bilderna en stund igen och nu log han.
"Det är rätt så bra bilder faktiskt. Vi kanske borde rama in dom."
Nikki skrattade.
"Knasboll!" sa hon och gav Cole en dask i baken. "Ska vi förstora bilderna först?"
"Bra idé!" skrattade Cole.

"Tur att den som plåtade inte gjorde det under vårt nakenbad..." mumlade Charli.
Tanken fick henne att rodna.
Cole nickade och funderade en stund, men sedan slappnade han av.
"Nej, ingen fara, det var ingen på stranden då. "Och det är ingen hemma i de andra husen här, dom kommer inte ut förrän sommaren och semestrarna börjar."
"Men då är det nån i vårt gäng." sa Dani. "Och vem fan skulle kunna göra en sån sak?!"
Cole log. Han gick fram till Dani och lade armen om henne.
"Du får väl förhöra hela gänget, SCA-agenten."
Han blinkade busigt åt Dani.
Dani skrattade.

Klicka på noten för att lyssna på 
Soundtracket/låtlistan (Spotify) :)

Romance on Mermaid Beach (del 10)

*
Nästa dag gick Dani och Charli till den lilla butiken nära stranden för att köpa lunch, lite dricka och godsaker till kvällen.
Charli tog upp det senaste numret av Starstruck, en ungdomstidning som hon brukade köpa, från tidningsstället.
"Titta, Cole är med jättemycket i det här numret."
"Här också..." sa Dani och höll upp den något oseriösa blaskan Gossip.
Dani, Nikki och Charli brukade köpa Gossip, bara för att hålla reda på om det skrevs något skvaller om Cole.
Charli stirrade på den uppslagna sidan.
Där fanns bilder av Cole och Nikki, tätt omslingrandes.
Rubriken skrek

Het romantik på Mermaid Beach!

"Bilderna...! Dom är från igår...!" flämtade Charli.

Dani nickade.

"Men vem har tagit dom?" sa Charli. "Jag såg inga paparazzi igår."

"Paparazzi skulle aldrig få komma till Mermaid Beach." sa Dani. "De får inte ens komma ut på ön."

Av diverse säkerhetsskäl fick bara de som hade anknytning till ön komma dit.

"Men Dani... då måste ju nån som var med oss igår tagit bilderna..." sa Charli. "Och dom är från olika tillfällen."

"Mmmm..." sa Dani sammanbitet.

Skrivpuff - 29 augusti 2011 - del 2

*
Men då hände det.
Bollen föll ner i nätet och studsade glatt ner på marken.
Alex medspelare jublade, skrek och kramade Alex.
"Yeeeeesssss! Alex! Du är bäst!"
Alex bara gapade.
"Har vi vunnit?" frågade han.
Hans kompisar skrattade.
"Ja, vi har vunnit! Du gjorde så att vi vann!"
"Awesome!" jublade Alex.
"Totally awesome!" skrattade Scott, en av kompisarna. "Vilket genombrott va, Alex?"
Alex nickade. Ett brett leende spred sig i hans ansikte.

Favoritledaren kom fram till pojkarna och höll fram en trofé mot dem.
"Ge den till Alex." sa Scott. "Vi andra får kopior, men vi tycker att du ska ha den första."
Killarna nickade instämmande.
"Bra jobbat räkan!"
"Wow!" sa Alex.
Ledaren räckte den fina trofén med en förgylld basketboll i miniatyr till en mycket stolt liten kille.
Han klappade pojken på ryggen.
Inte förrän senare skulle Alex tänka på att handen dröjde sig kvar ett tag vid hans korsrygg.
Kanske lite för länge...
"Grattis Alex, du är ju basketproffs nu." sa ledaren.
Alex fnissade.
Ledaren hissade upp honom i luften och satte den skrattande pojken på sina axlar.

På fotografiet med vinnarlaget sitter en lycklig liten Alex på ledarens axlar och håller triumferande upp trofén i luften.
Nere på marken står kompisarna och ser jublande glada ut.
Flera av dem gör V-tecken, symbolen för seger.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Skrivpuff - 29 augusti 2011 - del 1

Skriv om ett genombrott.

Sommaren 2006

Det var en strålande solskensdag. Det varma klotet stekte över pojkarna på basketboll-planen.
Men pojkarna verkade inte bry sig om hettan, de var totalt fokuserade på basketmatchen.
Alex hade följt de äldre grabbarnas exempel och stoppat ner en bit av sin T-shirt i jeansshortsens bakficka, för han ville ju vara lika cool som de.

Motståndarlaget, ett gäng killar från ett närliggande sommarläger, hade en tuff attityd.
"Tror ni att ni har en chans med en mini-person i laget?" hade de skrockat och nickat menande mot Alex.
"Ja, det kanske vi tror." svarade en av Alex lägerkompisar kaxigt.
Hånfulla skratt haglade över honom.
"Håll käften!" sa Alex lägerkompis. "Man skrattar inte åt vår mini-Alex!"
"Grabbar, nu räcker det!" hojtade en av de vuxna. "Spela nu istället."
En av motståndarna spände blicken i Alex och flinade.
"Lilla loser."
Alex log tillbaka.
"Takes one to know one." svarade han.
Kompisarna dunkade honom uppmuntrande i ryggen.
"Bravo pysen!"

Matchen blev tuff. Motståndarna hade ingen skam i kroppen och var väldigt ruffiga.
När det bara var ett par minuter kvar av matchen blev Alex tacklad av en motspelare. Den lille killen flög nästan över planen och landade ganska hårt.
Ledaren som agerade domare blåste i sin visselpipa, sträckte upp en knuten näve och pekade med den andra handen på den ruffige spelaren, precis som en domare i en riktig basketmatch.
"Foul!" skrek han.
Otillåten kroppskontakt.
Den andre ledaren, mannen som Alex och och de andra pojkarna såg upp till mest, lyfte upp Alex på fötter.
"Är du okej grabben?"
Alex gnuggade sin uppskrapade armbåge och nickade kavat.
"Jag är okej."
Ledaren lade armen om pojkens axlar.
"Det är bra grabben."

"Frikast till Alex." meddelade domaren.
"Kör hårt räkan!" sa Alex kompisar uppmuntrande. "Sätter du den här vinner vi."
Alex plockade upp bollen från marken och såg upp mot korgen. Han drog ett djupt andetag.
Han hade aldrig varit särskilt bra i basket och tvivlade lite på att han verkligen skulle lyckas nu.
Men kompisarna hejarop peppade honom.
Han sköt upp bollen i luften.
Den landade på basketkorgens ring och snurrade runt där ett bra tag.
Alex suckade.
"Fan! Jävla skit...!" muttrade han irriterat.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Romance on Mermaid Beach (del 9)

*
"Vi borde hitta på nåt kul," sa en av Coles kompisar. "Nåt riktigt galet."
Cole log.
"Hur galet hade du tänkt dig? Typ nu-blir-vi-arresterade-galet?"
Kompisen log.
"Nja, inte så galet."
"Jag vet!" utbrast Ava. "Naken-bad!"
"Ja!" sa en av de andra tjejerna. "Som vi brukade göra när vi var små."
Ava reste sig upp.
"Vi tjejer kan byta om där borta, bakom surfingbrädorna och ni grabbar kan vara här, sedan slänger vi oss i vattnet."
"Lite för galet för min skull." sa Cole lite generat.
"Äh kom igen nu fegis!" skrattade Ava och petade Cole i sidan. "Det är bara folk du känner här och ingen kan se oss. Dessutom är det snart mörkt."
Cole log.
"Jag ska fundera på saken."
"Yay!" sa Ava.
Hon och de andra tjejerna gick bort mot surfingbrädorna.

En stund senare kastade sig hela gänget, inklusive Cole, i vågorna.
"Man borde bada näck jämt!" sa Ava. Eller vad säger du Cole?"
Cole skrattade och skakade på huvudet.
"Inte jag iallafall. Skvallerpress-fotograferna skulle bli heltokiga av lycka av att få sälja såna bilder till tidningarna."
Ava skrattade.
"Åh Cole, du är bara för söt!"
Hon gav Cole en kram.

Poltergeist-mysterium...

Sent igår kväll skymtade jag en nästan genomskinlig, vitklädd skepnad som svepte förbi.
Jaha, besök från andra sidan igen... tänkte jag då. Eller för att citera
den lilla flickan i Poltergeist II: "They're baaaack...!"
(Lite läskigt faktiskt)
Underligheterna var inte slut här.
Vaknade imorse av ett brak. Jag flög upp ur sängen och upptäckte att alla fönster hade blåst upp - och ute blåste det nästan storm...
Nu turas himlen om att vara mulen och regntung och klarblå med ulliga, vita moln.
Till råga på allt har vattenkokaren betett sig... den var alldeles varm imorse,
som om någon precis använt den och den var lite bränd längst nere i botten (som när något bränts vid i en kastrull).
Ville besöket från andra sidan koka sig en kopp te kanske...?

Vad är detta för skum dag...? Ska jag ringa en exorcist, eller den lilla damen från Poltergeist - eller agenterna i X-Files...?
Jag tycker nog att min kära lilla hustomte borde skydda mig från blåsigt väder och oknytt...
Men han kanske var trött i mössan denna söndag...

 

Shot with my Hipstamatic for iPhone

Lens: Melodie
Film: Ina's 1969
Flash: Dreampop

The Glory Of Love - Isabelle Fuhrman

Skrivpuff - 28 augusti 2011 - del 2

När pojkarna var tillbaka på sin sida gick lägerkompisarna den korta biten till badplatsen. Alex valde att gå och duscha istället, han ville få av sig all färg ordentligt.
Inne i omklädningsrummet drog Alex av sig sin vita T-shirt, som nu mer liknade en färgglad målning, och skulle just dra av sig de lika färgfläckiga jeansen när han hörde dörren stängas.
Han tittade upp och fick syn på lägerledaren.
"Oj," sa ledaren. "har du badat i en färgburk?"
Alex skrattade.
"Ja, nästan. Vi hade färgkrig med tjejerna."
Ledaren skrattade och skakade på huvudet.
"Ni pojkar och era tokiga påhitt..."

Mannen lade händerna på pojkens axlar och såg in i hans safirblå ögon.
"Hur har du det här på lägret då Alex? Trivs du?"
Alex nickade glatt.
"Ja, jag har jättekul här."
Ledaren log och lade armen om pojkens axlar.
"Det är bra det. Ska du med på tre-dagars-hajken ikväll förresten?"
Alex skakade på huvudet.
"Nej, min stuga ska gå på hajk nästa vecka."
"Jaha, men då får vi väl se till att hitta på nåt annat kul med er grabbar som är kvar då." sa ledaren.
Alex nickade.
"Vi kan ta båten och åka bort till min flickvän kanske." föreslog ledaren. "Hon bor en bit härifrån. Ni kan få kolla på film och äta glass till middag."
Alex log och nickade.
"Låter cool. Men nu måste jag duscha."

Alex läger-kompisar stormade in och omklädningsrummet fylldes snart med prat och glada skratt.
Grabbarna knuffades och snärtade till varandra med sina handdukar.
Alex drog sig undan från deras lek. De äldre pojkarna kunde bli lite stökiga ibland, tyckte Alex.
"Du Alex," frågade en av de 15-åriga killarna. "ska du med och smyga på tjejerna när de nakenbadar imorgon?"
Alex skakade på huvudet.
"Nääää... det vill jag inte. Sånt är inte så schyst..."
"Schyst...?" fnös en av killarna. "Vem bryr sig? Vet du hur stora rattar en del av tjejerna har?"
Alex brydde sig inte om att svara.
Han gick till duscharna och valde den som var mest dold från insyn. Alex var inte så förtjust i offentliga duschar.

"Du Alex," ropade en av killarna som Alex delade stuga med. "du tar inte illa upp när vi retas med dig va, vi menar inte att vara taskiga mot dig."
"Det är lugnt!" ropade Alex tillbaka.
"Vad bra! Du är en cool liten grabb Alex!"
Alex stod under sin dusch och hade ett brett leende på läpparna.
Tänk att tonårskillarna tyckte att han var cool!

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

---

Skrivpuff - 28 augusti 2011 - del 1

Skriv om att måla.

Sommaren 2006

Alex och hans sommarläger-kompisar satt i en båt på väg till flickornas läger på andra sidan sjön. Pojkarna var utrustade med hinkar med vattenballonger.
"Varför har ni hällt färg i ballongerna istället för vatten?" undrade Alex.
Scott, en 15-årig kille flinade brett.
"Det blir roligare så. Dessutom ska vi hämnas på brudarna. Förra året smög dom in i vår stuga mitt i natten och sprayade ner oss med rakskum."
"Och en dag snodde dom våra kläder när vi badade." sa en annan kille.
Han tog upp en färgfylld ballong och vägde den i handen.
"Hämnd ljuva hämnd."

Pojkarna förankrade båten vid bryggan och smög sig på tjejerna.
"Färgglada bomber!" skrek Scott och så slängde han iväg en ballong.
Den landade på gräset intill tjejernas fötter.
"Vad bra du kastar!" skrattade tjejerna.
Sedan överöstes de av ballonger och snart var varenda tjej lika färgglad som ballongerna och deras innehåll.

Alex sprang ner till båten och hämtade två hinkar till. På vägen upp möttes han av några tonårstjejer.
"Hej sötnos, om du ger oss ballongerna får du en puss av oss."
Alex skrattade och skakade på huvudet.
"Glöm det brudar. Ni får skaffa egna vapen."
Tjejerna viskade något till varandra, sedan sprang de skrattande fram mot Alex och fångade in honom.
Alex höll hårt i hinkarnas handtag, men blev tvungen att släppa när tjejerna började kittla honom.
"Nej, sluta!" Alex kiknade av skratt.
Några av tjejerna tog hinkarna och sprang upp till sina kompisar.
"Du får inte ge dig så lätt Alex!" skrattade Scott.
"Dom utövar ju tortyr på mig!" fnissade Alex och försökte vrida sig ur tjejernas grepp.

En stund senare var färgkriget i full gång och det slutade med att både tjejerna och killarna var täckta av färg.
"Kom snart tillbaka!" ropade tjejerna när pojkarna tog båten tillbaka till sitt läger.

---

"Alex hemlighet"-serien

Soundtrack/Låtlista

Romance on Mermaid Beach (del 8)

*
"Vad var det med Lisa idag?" frågade Cole.
Det var kväll och hela kompisgänget, förutom Lisa, satt nere på stranden och grillade.
Ava viftade avfärdande med handen.
"Äsch, bry dig inte om henne. Hon kan vara en riktig drama queen ibland..."
"Men vad har hänt?" frågade Nikki. "Varför stormade hon iväg så där förut...?"
Ava log.
"Det är ingen fara. Lisa har en liten 'crush' på en viss person bara."
"Oooh!" utbrast Nikki insiktsfullt.
Hon och de andra skrattade lite.

Cole såg en aning förvirrad ut.
"En 'crush'? På vem då?"
Tjejerna fnissade.
"Vem tror du?" skrockade Nikki.
Hon satte sig intill Cole och kramade honom.
Cole tuggade fundersamt på underläppen.
Nikki skrattade och gav honom en kram till.
"Men lilla gubben... det är ju dig vi pratar om!"
"Mig?!" utbrast Cole. "Har Lisa en 'crush' på mig? Varför...?"
Nikki bara log och gav Cole en puss.

"Men... är hon verkligen kär i mig?" frågade Cole efter en stund.
Dani skrattade mjukt och lade armen om Cole.
"Men söta lilla Cole... är det verkligen så svårt att förstå...? Du är ju världens finaste kille, med jättefin personlighet!"
"Jag håller med Dani!" sa Nikki.
"Um... tack..." sa Cole lite blygt och log ett generat leende.
Nikki petade honom retsamt i revbenen.
"Rodnar du?"
"Nej..." mumlade Cole.
"Ser så ut." fnissade Charli.
Cole log mot henne.
"Tack du. Men det gör jag inte, det är nog ljuset."
Cole nickade mot horisonten där en magnifik solnedgång målade himlen.
Nikki kollapsade ner i sanden av skratt.
"Yeah right! Cole, baby, det där var nog den sämsta ursäkt jag har hört!"
Cole svarade med att kasta sig ner bredvid henne och började kittla henne.

Ava såg på de andra i gänget och log åt Cole och Nikki.
"Okej, dom kanske inte är ihop... men dom är jäkligt söta tillsammans!"
Dani nickade.
"Yep, det är dom!"

Skrivpuff - 27 augusti 2011 - del 2

Paradise Court House

Alex mamma väntade högst uppe i domstolsbyggnadens vita trappa.
Noras hjärta grät när hon såg sin son komma gåendes upp för trappan.
Hennes älskade pojke var blek och såg ut att ha magrat lite.
Nora gav sin son en hård kram och viskade till honom att han skulle klara det här.

När Alex, Nora, Joanne och Martin kom upp på våningen där deras rättssal fanns, fick de syn på mannen som förgripit sig på Alex.
Han stod utanför rättssalens dörr och samtalade med sin advokat.
Mannen såg på Alex och log lite.
Alex vacklade till och fick ta stöd mot marmorväggen för att inte rasa ihop på golvet.
Martin höll om sin fosterson.
"Titta inte på honom, lilla gubben. Vänd dig bort."
Alex klamrade sig fast vid Martins kavajslag och kved av ångest och illamående.
"Jag måste nog..."
Pojken slog handen för munnen och stapplade in på toaletten.

När han svag i benen klev ut från toaletten en stund senare krockade han nästan med en kvinna som kom ut från damtoaletten.
Alex såg på henne. Hon verkade så bekant...
Och så, helt  plötsligt slog det honom! Hon hade ju varit med. På sommarlägret.
Hon hade varit med och...
Alex kände hur benen vek sig under honom, och den här gången hann Martin inte fram för att fånga upp honom.

"Herregud, Alex...!" skrek Joanne förskräckt.
Hon, Martin och Nora rusade fram till pojken.
Martin drog upp honom på fötter.
"Hur gick det lilla gubben? Vad hände...?"
Alex slickade sina torra läppar.
Hans advokat gav honom en pappersmugg med vatten.
"Tack." sa Alex.
Han slukade vattnet. Sedan såg han på sin familj.
"Jag... jag krockade med mitt förflutna." fick han fram till slut.

---

Alex hemlighet-serien

Skrivpuff - 27 augusti 2011 - del 1

Skriv om att vackla.

Sun City, California. Våren 2011
Måndag

Alex satt och petade på sina frukostpannkakor med gaffeln. I vanliga fall älskade han sin fosterpappas pannkakor, men med en massa ångestknutar i magen gick det inte att få ner en bit.
Alex suckade och släppte gaffeln.
Ricky gick fram till sin fosterbror och klappade honom tröstande på axeln.
"Du ska få mitt Batman-halsband." sa 11-åringen.
På bordet framför Alex lade han en kulkedja med Batman-logon på.
"Batman är super-cool och han tar fast skurkar! Och om du har Batman med dig behöver du inte vara rädd när du är på din rättegång idag."
Alex såg på sin lillebror och lyckades le lite.
"Tack Ricky."
Cassie hängde Batman-kedjan om sin storebrors hals.
"Så där, nu har du Batman med dig - och jag, Maxie och Ricky ska sitta här hemma och heja på dig."
"Morbror Freddy och Janie också." sa Ricky.
Cassie nickade.

Joanne lade armen om sin fosterson.
"Nu måste vi åka. Vi måste vara i domstolsbyggnaden en stund innan rättegången börjar."
Alex nickade och gav ifrån sig en tung suck.
Han reste sig och drog på sig sin munkjacka som hängde på en krok vid köksdörren.
"Det gör inget om Jorden går under idag..." mumlade pojken.
"Jo det gör det." sa Maxine.
Hon hade precis kommit hem från en tuff natt på sjukhuset och låg nu nerbäddad i soffan.
"Du måste få rättvisa."
"Just det!" instämde Ricky. "Alla som har varit dumma mot dig ska få spö idag!"

Maxine vinkade till Alex när han, Martin och Joanne gick ut ur huset.
"Kick ass, baby!" ropade hon.

---

Alex hemlighet-serien

Gästblogg 26/8: Charli

*
Hi people!

Igår var vi på teater och såg en pjäs som Cole är med i. Då hände nåt jättekul som jag måste dela med mig av.
En av Coles medskådespelare, en man som är super-divig och rätt otrevlig mot kollegor (och andra också), kom av sig i en replik.
Nikki jobbar som sufflös i den pjäsen, så hon gjorde sitt jobb och viskade repliken till honom.
Då fräser idioten åt vår Nikki:
"Jag har inte bett om att få nån replik! Jag kan den här pjäsen!"

Det var nästan helt tyst i salongen i typ 2 minuter... Det enda som hörs
är alla i publiken som viskar till varann: "Fy vilken otrevlig man!"
Sedan hördes Nikkis röst, behärskad och cool:
"Så bra. Fortsätt då - skitgubbe."

Jag kan säga att Nikki fick flest applåder och jubel när pjäsen var slut! LOL
Min kusin äger!

I morse läste vi en recension på pjäsen i tidningen. Bästa delen:

Unge Cole Taylor briljerar - som vanligt - i sitt skådespeleri,
men bäst ikväll var lilla sufflösen Nikki, som med besked
gav den store scen-divan svar på tal! Way to go Nikki!

Cole klippte ut recensionen - och har ramat in den åt Nikki! LOL :)


LOVE,
Charli Danelli

New York City, August 26, 2011

Skrivpuff - 26 augusti 2011

Skriv om en fallgrop.

Sommaren 2006

Alex, 12 ½ år, hade sett fram emot att åka på det här sommarlägret länge.
Fritidsgården där Alex brukade vara hade arrangerat lägret, så att ungdomarna som inte hade det så gott ställt skulle få komma iväg några veckor och ägna sig åt allt som hörde sommarläger till: sport, lekar, bad, båtturer, spökhistorier vid lägerelden och hajk.
Maxine hade varit lite avundsjuk när hon fick veta att hennes fosterbror skulle åka på läger, men Joanne och Martin lovade sin fosterdotter att de skulle hitta på något roligt tillsammans med henne.

En regnig dag blev Alex och ett par andra pojkar inbjudna till en av ledarnas stugor för att se på en Baseball-match.
Pojkarna blev glada, för ledaren var något av en idol och extrapappa för dem
och de ville väldigt gärna se matchen.
Alex anlände till stugan först.
"Hej Alex! Kom in du. De andra grabbarna kommer om en stund." sa ledaren. "Sätt dig du."
Ledaren pekade på en av stolarna vid ett matbord.
Alex satte sig.
“Vill du ha en läsk?” frågade ledaren.
Alex nickade.
"Ja tack." sa han artigt.
Ledaren öppnade en Mountain Dew och ställde ner den gröna burken på bordet, framför Alex.
Alex smuttade på den citrussmakande drycken.
“Jag får inte dricka Mountain Dew egentligen. Mina föräldrar säger att det är för mycket koffein i.”
“Jo, men man kan väl få festa ibland?” sa mannen och log.
Alex nickade glatt och tog några klunkar.

Ledaren höll fram en videospels-kontroll mot Alex.
"Vill du spela medan vi väntar på att matchen ska börja?"
"Ja, cool!" sa Alex ivrigt.
“Kom och sätt dig här då.”
Ledaren klappade bredvid sig på sängen.
Alex satte sig och började spela.
Plötsligt började han känna sig dåsig och lite yr.
Konstigt... tyckte Alex. Han var ju inte sjuk... och han hade ätit ordentligt till lunchen.
Men han ruskade av sig känslan av att något kunde vara fel och fortsatte att ägna sig åt videospelet.

Ledaren strök Alex över håret och ner över nacken och ryggen.
Alex skruvade på sig.
Han tyckte att allt började bli obehagligt, men han orkade inte göra motstånd, han kände sig så konstig.
Dåsigheten tog över och pojken sjönk in i en sömnliknande dimma.

---

Alex hemlighet-serien

Alex hemlighet (del 14)

*
Det var inte många i familjen Clarke som sov särskilt bra den natten.
Alex vred sig av och an i sängen och svävade hela tiden mellan mardröms-dimmig sömn och vakenhet.
Martin låg och lyssnade efter om han kunde höra något från barnen, speciellt efter Maxine som hade mått så dålig nu i kväll.
Vid tre-tiden hörde han att Maxine blev dålig igen och sedan hördes ett kvidande
"Pappaaaa...!"
Martin kastade sig upp ur sängen och rusade in i flickans rum. Han tände taklampan och flämtade till.
Maxine satt upp i sin säng och hostade upp blod.
"Åh herregud älskling...!"
"Jag mår inte så bra..." kved Maxine svagt.

Martin lyfte upp henne i famnen och bar ner henne till undervåningen.
Nere i köket ringde han efter ambulans.
"Neeeej..." sa Maxine. "jag ska inte till sjukhuset..."
"Jo hjärtat mitt," sa Martin. "du är så sjuk, så du måste det."
Joanne och Alex kom ner.
Alex såg blek ut och hans ganska långa hår var ett enda rufsigt trassel. Joanne hade sin arm om hans axlar.
"Jag åker med Maxie till sjukhuset." sa Martin. "Stannar du med barnen, Jo."
Joanne nickade.
"Jag vill följa med." sa Alex.
Martin skakade på huvudet.
"Gå upp och lägg dig igen lilla gubben. Maxie får nog stanna över natten."
"Pappa, du måste vara med Alex imorgon." sa Maxine.
"Nej, pappa ska vara med dig." sa Alex.
Maxine skakade bestämt på huvudet och öppnade munnen för att protestera. Men istället hostade hon upp lite mer blod.
"Lilla älskling..." sa Joanne oroligt.
Maxine torkade munnen med pyjamasärmen och såg på Alex med feberblanka ögon.
"Du behöver pappa imorgon. Och säg inte emot mig."

När ambulansens sirener tjöt utanför bestämde Joanne och Martin att de skulle ringa Joannes bror Freddie och be honom vara med Maxine under dagen.
"Det blir bra." sa Maxine belåtet.
Hon såg upp på Martin.
"Då kan du vara med Alex."
Martin nickade.
"Nu åker vi hjärtat."
Joanne och Alex gav Maxine en puss på kinden.
"Se inte ut så där lilla brorsan." sa Maxine när hon såg Alex bedrövade min. "Jag blir okej. Får nog komma hem redan imorgon."
Martin gav Alex en snabb liten kram och skyndade sig ut med Maxine i famnen.

---

Alex hemlighet-serien

Alex hemlighet (del 13)

*
När Martin kom in i sovrummet igen satt Maxine uppkrupen i skräddarställning på sängen och tog små klunkar ur sin Cola-burk.
Hon såg på sin fosterfar och sänkte burken.
"Joanne tittar till Cassie och Ricky." förklarade hon.
Martin nickade och slog sin ner på sängen.
"Känns det bättre, hjälper Coke?"

Maxine nickade.
"Mmmm... lite bättre. Men jag tänker mycket på Alex, på allt han måste gå igenom imorgon..."
"Det gör jag med..." suckade Martin. "Det blir en tuff dag för honom."
Maxine nickade igen.
"Men han klarar det. Brorsan är tuff och stark, han klarar allt. Jag ska sitta här hemma imorgon och heja på honom."
Martin kramade henne.
"Du är en fin syster du."

---

Alex hemlighet-serien