Solstigen 12 - 15

*
Jag vaknar klockan nio nästa morgon av att Troy sitter på min mage och gastar:
"Bada mamma!"
Jag kan inte låta bli att skratta.
"God morgon säger man."
Det tycker tydligen inte Troy. Han har annat i tankarna än artighetsfraser.
"Baaada! T'oy bada pooooolen!"
"Alfred vill också bada!" säger Dorian och kastar upp den uppblåsta krokodilen i sängen.
"Får vi gå till poolen nu?" Isolde hoppar nästan av iver där hon sitter på sängkanten.
"Vi ska bara äta lite frukost först, sen kan vi bada." säger jag.
Dorian och Isolde jublar. De älskar att bada.
Skönt att vi har egen pool i trädgården som vi kan gå till när vi vill.

"BAAAADAAAAA!" skriker Troy.
"Skrik inte." förmanar Isolde. "Man får inte bada om man skriker."
Troy ser snopet på mig.
"Inte bada...?" frågar han.
"Jodå, du ska få bada. Men man får inte skrika så där."
Troy skakar på sitt lockiga huvud.
"Mäe, inte skrika."

Vi kravlar oss ur sängen och går ner till köket.
Eller går och och går... Dorian rusar ner.
"Sisten ner är en krokodilrumpa!" skrattar han.


Ta inte illa upp, Alfred.
Alfred bara tittar på mig med sina stora krokodilögon när han släpas ner för trappan av en sommargalen Dorian.
*