*
Kyle
”Vad trevligt med underhållning!” sa farmor.
Hon såg på mig och Ashlee.
”Ni kan väl uppträda på fredag kväll? Vi ska ha en liten fest då.”
Jag blev så lättad över att ingen blev arg, så jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.
”Eh… jag är inget bra på att sjunga…” var det enda jag fick ur mig.
”Det är han visst. Han sjunger superbra. ” sa Ashlee och lade armen om mig. ”Vi uppträder gärna.”
Farmor sken upp.
”Vad trevligt raringar! Det ser vi fram emot.”
Jag gav Ashlee en blick.
”Vet du hur många som brukar komma på farmors fester…!” viskade jag.
Ashlee log brett och ryckte på axlarna.
”Publik. Det är väl bra. Och du sjunger bra, Kyle.”
Jag skakade på huvudet, men kunde inte låta bli att le mot henne.
”Jag brukar inte sjunga, Ash…”
”Då är det på tiden att du börjar med det.” sa Ashlee bestämt. ”Folk måste få höra din fina röst.”
Jag suckade och skrattade lite.
”Det går inte att säga emot dig, Ashie.”
Ashlee log igen.
”Nej, jag vet.”
Hon lät väldigt nöjd.
Hon böjde sig fram och pussade mig på näsan.
”Awww!” sa Darla och Coral.
”Vad gulliga dom är!” sa Darla.
Rodna inte nu…! sa jag tyst till mig själv.
Men det måste jag ha gjort, för jag hörde Ashlee fnissa något om röda öron.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar