*
Ryan kom hem strax före klockan fem. Han var fortfarande blöt och smutsig och håret var en enda oreda.
”Vad du ser ut…!” skrattade David. ”Låt mig gissa: ni har sprungit omkring i den där svarta sanden?”
Ryan nickade glatt.
”Yep!”
Rebecca såg på sin lillebrors smutsiga ansikte, händer och kläder.
”Ramlat omkring skulle jag nog säga.”
Ryan log.
”Ja, vi hade vattenkrig och då måste man ju kasta sig lite, för att undvika att bli träffad.”
Rebecca skakade på huvudet.
”Pojkar…”
Ryan räckte ut tungan åt sin syster.
”Vattenkrig är kul!” sa han.
”På tal om vatten…” sa David. ”Gå upp och ta ett bad innan middagen.”
Ryan suckade.
”Måste jag…?”
”Ja,” log Kate. ”smutsar man ner sig måste man ta otäcka bad.”
Ryan suckade igen och gick in.
Men i dörröppningen vände han och kikade ut.
”Jag kom på en sak: det är inte så konstigt att jag är liten - jag krymper förmodligen på grund av alla bad jag måste ta.”
Han gav sin familj ett soligt leende och sprang upp till badrummet.
David, Kate och Rebecca skrattade.
”Han är verkligen envis!” sa Rebecca.
Efter en stund log hon och tillade:
”Men han hade åtminstone skor på sig. Det är inte ofta jag ser skor på lillebrors fötter.”
”Nej,” log David. ”Hans skor är inte utslitna precis.”
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar