Skriv om mötet i hissen
*
Köpenhamn, juni 2000
Den äldre mannen suckade inombords när barnen skuttade in i samma hiss som han.
Jag hatar barn, tänkte han. De borde vara förbjudna på hotell.
De små flickorna, båda rödhåriga, tryckte på varenda knapp i hissen.
”Hallå där! Vad ska det där vara bra för?” frågade äldre mannen surt.
”Vi vill se om det ser likadant ut på alla våningar.” svarade den ena flickan.
”Det ser likadant ut på alla våningar.” sa gubben, om möjligt ännu surare. ”Tro mig.”
”Det vill vi se med egna ögon.” sa den andra ungen, på danska.
Mannen spände blicken i flickorna och sade med så farlig röst han kunde:
”Om ni trycker på alla knapparna i hissen kommer polisen och tar er.”
Flickorna ryckte på axlarna och fnittrade lite.
”Jäkla små anarkister...” muttrade surgubben.
När hissen stannade högst upp i hotellbyggnaden och dörrarna gled upp såg gubben två unga män i korridoren.
Den danska flickan log ett stort leende mot surgubben, hon saknade två tänder i överkäken. Den lilla anarkisten pekade på männen.
”Det där är min far.”
”Och det där är min pappa.” sa lilla anarkistens kompis och pekade på den andre mannen.
Det danska lilla anarkist-gliet fnittrade triumferande.
Hon pekade på sin kompis pappa och gjorde en konstpaus innan hon avslöjade:
”Politi.”
Flickan, vars far var polis, log kaxigt.
”Nu blev du snopen va, gubbe?”
Flickungarna skrattade och skuttade ut ur hissen.
*
1 kommentar:
Maktmissbruk! Varför tiger pressen?
Skicka en kommentar