*
En halvtimme senare satt lärarna och klassen på en buss på väg tillbaka till skolan.
Ingen sa någonting på hela vägen. De var skakade över det som hänt med Kyle.
Kyle önskade att de var framme snart, det bultade i fingrarna och han orkade inte med all uppmärksamhet.
Han satt tyst på sätet längst fram och höll om Ashlee som satt bredvid honom och snyftade.
”Det är inte så farligt, Ashie.” viskade han.
”Det är det visst!” snyftade Ashlee. ”Du har mer ont än vad du säger.”
Du känner mig alltför väl... tänkte Kyle.
Han log lite trots smärtan och kramade Ashlee hårdare.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar