*
”Hur mår du?” frågade en sjuksköterska en stund senare när Ashlee låg i en sjukhussäng.
”Som en överkörd grävling...” mumlade Ashlee.
Sjuksköterskan gav henne en medlidsam blick.
”Dina föräldrar kommer snart. Sedan ska vi ta reda på vad som är fel med dig.”
Ashlees pappa, som var läkare på sjukhuset, kom in till sjukrummet först.
”Älskling... vad hände?”
”Jag tror jag svimmade och så krampade jag tydligen.” sa Ashlee. ”Men jag vill åka hem nu, pappa.”
”Vi måste göra ett EEG först.” sa hennes pappa.
Ashlee gjorde en grimas.
”EEG? Är det när man sätter såna där grunkor på huvudet och kollar hjärnan?”
Matthew Hayden log.
”Exakt.”
”Gör det ont?” frågade Ashlee.
”Nej, älskling, det känns inte alls när man sätter elektroderna på huvudet.”
Selma Hayden kom inskyndade i Ashlees sjukrum. Hon tog Ashlee i sin famn.
”Min älskling! Vad hände?”
”Ramlade ner på marken, känner mig nu som en överkörd grävling och ska nu få grunkor placerade på huvudet.” rapporterade Ashlee.
”Vi ska göra ett EEG, för att undersöka om Ashlee kan ha Epilepsi.” sa Matthew.
”Ja, det var väl typ det jag sa...?” sa Ashlee.
Matthew och Selma lyckades skratta lite, trots oron över dotterns hälsa.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar