*
När Kyle låg på sin säng tänkte han att han skulle ringa Ashlee lite senare och höra hur det var med henne.
Hon hade fått åka hem när EEG:et var klart och nu skulle hon få vara hemma från skolan ett par dagar och vila.
Kyle kunde inte sluta oroa sig för henne och han var rädd för att resultatet skulle visa att hon var väldigt sjuk.
Det var som om Coral kunde läsa hans tankar (som så många gånger förut), för nu såg hon på honom bortifrån sin säng och sa:
”Det är nog ingen fara med Ashlee. Hon är en kämpe.”
”Jag hoppas du har rätt.” sa Kyle.
Sedan gäspade han. Oj, vad trött han var!
”Cor, väck mig om jag somnar.”
Coral lade ifrån sig sin bok och skrattade, det var ett mjukt litet skratt.
”Om du somnar...? Jag slår vad om att du sover inom tre sekunder.”
Kyle log mot sin älskade syster och gäspade igen.
”Kul Coral.”
”Det är klart att jag väcker dig, brorsan. Du hinner sova en timme, sedan är det middag.”
”Mmmm...” mumlade Kyle.
Sedan somnade han.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar