*
Strax innan utgången i grottan gapade ett djupt vattenfyllt avgrundshål.
"Toppen..." stönade Sheila. "Vad gör vi nu?"
"Simmar?" föreslog Ryan.
"Tänk om tidvattet drar sig tillbaka då?" sa Maureen. "Då har vi inte en chans att klara oss."
"Kan man inte klättra här då?"
Sheila pekade på en smal kant som sköt ut vid ena grottväggen.
"Den är bred nog för att våra fötter ska få plats."
"Vi måste nog prova." sa Maureen. "För snart har vi skurkarna efter oss. Vi kastar över ryggsäckarna först."
De fyra slängde sina ryggsäckar över avgrundshålet.
Sedan började de sin klättring.
Sheila klättrade först, sedan Sunshine och efter henne Maureen.
Just som Ryan kommit till mitten av den smala kanten såg de diamanttjuvarna.
"Ge tillbaka glittret till oss, så kommer ni levande härifrån!" ropade en av männen.
"Glöm det!" sa Ryan.
En av diamattjuvarna knuffade på sin kumpan.
"Efter ungarna!"
Kumpanen skakade på huvudet.
"Över där? Aldrig i livet!"
"Gör som jag säger!" väste den skurken som verkade vara den som bestämde.
Ryan vände på huvudet för att se om de kom efter.
Precis då halkade han på den slippriga kanten.
Sunshine, Maureen och Sheila skrek när han föll i avgrundshålets mörka vatten.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar