måndag, september 05, 2011

Sonett 2


Min hjärna gillar ej oljud och sorl
Allt bara virvlar som en röra
Oljud är icke skönt som bäckens porl
Jag vill ej ha med detta att göra

Jag gillar bokstäver och ord
Skriver om det jag minns
om allt möjligt på vår runda jord
Skrivlust, jag är så glad att du finns

Men siffror... de är lömska
Jag kan dem ej förstå
Allt om nummer bara faller i glömska
Och får mig att illa må

Nej, ett mattesnille fick jag aldrig bli
Men så är det att leva med Dyskalkyli


2 kommentarer:

The Darkest Night sa...

fantastiskt bra skrivet!!!Du är grym!

Dakota Quinn Diamond sa...

Awww! Tack så mycket!!!! :D
<3