Dark Games - 7

*
Sent den kvällen, när klockan hade hunnit bli över tio, stapplade Jordan hemåt.
När han kom hem hörde han sin mamma och pappas oroliga röster från TV-rummet.
"Älskling, var har du varit?" frågade mamma.
"Ute bara." svarade Jordan. "Jag glömde att ringa, förlåt."
"Har du ätit middag då?" frågade pappa.
"Jadå." ljög Jordan.
Han skyndade upp på övervåningen innan hans föräldrar skulle tycka att han verkade underlig.
Jordan ville inte visa mamma och pappa vad han råkat ut för.

Han tog en snabb dusch och lindade bandage om sin tatuerade arm som var rödsvullen och redan började bli infekterad.
Kläderna slängde han ner i tvättnedkasten när han gick mot sitt rum.
Han stupade i säng och somnade nästan genast.


Men natten blev orolig och hans mardrömslika nattskräck kom på besök i form av vidriga, alltför verkliga mardrömmar och syner.
Mitt i natten måste han ha skrikit högt, för när han vaknade till såg han att mamma kom in och satte sig på hans sängkant.
Hon strök ömt undan luggen ur hans brännheta, våtklibbiga panna.
"Älskling, hur är det med dig?"
Jordan svarade inte. Han bara vände sig inåt väggen och blundade.
Då såg mamma det vita bandaget runt hans arm.
"Vad har hänt med armen?"
Hannah Rosman tände sänglampan och höll försiktigt sin sons arm i sin hand.
Hon lindade upp bandaget och i nästa sekund gav hon ifrån sig ett skrik av fasa.