*
Ryan var tyst hela vägen till bilen.
Inte förrän David satte honom i hans bilbarnstol sa pojken:
”Pappa, den där saken med stora nålen… den var läskig och gjorde ont här.”
Ryan pekade på sin vänstra överarm.
David lyfte upp pojken i famnen igen och kramade honom.
Ryan lade armarna om sin pappas hals.
”Vet du pappa, dom där tanterna… dom var dumma. Men hon flickan med långa håret, som givde mig nalle, hon var vacker och snäll. Stora nålen gjorde ont, men hon var snäll ändå.”
David log. Han kände att han blev tårögd av lille Ryans gripande sätt att uttala sig.
”Pappaaaa…” sa Ryan otåligt.
David skakades ur sina tankar.
”Ja, vad är det lilla gubben?”
Ryan suckade.
”Pappa, du inte lyssnar…! Jag sa hon var snäll ändå. Flickan med nallen.”
David log.
”Ja, hon var snäll.”
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar