*
Sköterskan som höll i sprutan såg på David.
"Du får nog hålla i pojken."
David såg bort på sin livrädda lilla son.
Ryan bankade fortfarande febrilt på dörren för att komma ut. Tårarna sprutade ur hans ögon som en fontän.
"Ryan måste uuuut!" grät Ryan. "Släpp ut mig!"
"Jag kan inte..." sa David. "Jag kan inte hålla fast honom, han är livrädd."
"Men vi måste ju ge honom en spruta." suckade sköterskan.
Hon gick fram till Ryan och satte sig på huk intill honom.
"Ryan, kom och sitt här borta så ska vi ge dig en liten spruta. Det går fort och det gör inte ont."
Ryan gav tanten en klentrogen blick. Han hade varit så ofta på sjukhus och fått så många sprutor, så han gick inte på tantens lögner. Han ville inte ha en otäck, stor nål i sin arm.
Han sprang och gömde sig under undersökningsbritsen.
*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar