Den lille tjuven - del 8

Annandag jul - 26 december 2008

”Jag vet hur mitt namn ser ut.” sa Noel.
Han tittade på ett av paketen.
”Nä, inte mitt. Vad börjar hons namn på?”
Han pekade på Colette.
”Colette börjar på C.” sa Frida.
”Det här är ett paket med C!” sa Noel. ”Här Colette.”
Colette tog blygt emot paketet.
Noel såg på Tony som också satt sig nära Krister.
”Du heter Tony. Vad börjar ditt namn på?”
”T.” svarade Tony och log mot Noel.
Noel tittade bland julklapparna.
”T! Det är till dig!” sa Noel glatt.
Han gav Tony ett stort rött paket.
Tony såg storögd på Helena och sedan på Krister.
”Till mig? Får jag julklapp?”
Han rusade upp och kramade Helena och sedan kramade han Krister.
”Tack snälla!”
”Du får se om du gillar innehållet innan du tackar.” skojade Krister. ”Tänk om det är ruttna geléråttor.”
”Då får du äta dom.” sa Tony.
Sedan såg han ner i golvet, rädd att hans skämt kunde ogillas.
Hade han varit för kaxig nu?
Men Krister bara skrattade och rufsade om Tonys hår.

När alla öppnat sin julklappar gick Colette fram till Helena.
”Vad fick du i julklapp, mamma?”
Helena lyfte upp Colette i sitt knä.
”Något riktigt värdefullt.” sa Helena. ”Två vackra diamanter.”
Tony kom fram till dem.
”Fick du diamanter?”
”Får jag se på dom?” frågade Colette.
”Mamma menar att ni är diamanterna.” sa Krister.
”Tony, vi är diamanter!” sa Colette förtjust.
Hon såg på de andra och log strålande.
Hon förstod inte riktigt varför de satt med tårar i ögonen…
Men hon såg också att de log, så de var nog lika lyckliga som hon själv.
***