***
Dagens andra lektion spenderade Ryan och Maureen och deras klasskamrat Anne i biblioteket.
De jobbade med ett vetenskapligt projekt.
Klassen hade delats in i mindre grupper och varje grupp hade som uppgift att besvara en fråga.
Maureen läste deras fråga högt:
Varför är människor kittliga?
Frågan verkade göra Ryan lite nervös. Han började tala snabbt och osammanhängande:
"Uh ... är kittlighet är vårt försvar mot spindlar och småkryp... och sånt..."
"Vad?" Anne stirrade på Ryan.
Det var inte hans svar som förvånade henne - det var hans plötsliga nervositet.
"Du vet, så att vi ska känna när läskiga saker kryper på oss. Ni vet, kryp... och sånt." förklarade Ryan, fortfarande babblande. "Nästa fråga, tack."
"Ryan, vi fick bara en fråga." sa Maureen med ett leende.
Ryans nervositet roade henne. Hon visste ju mycket väl varför han blivit så stirrig.
"En fråga. Visst, ja." Ryan slog sig i pannan. "Jag glömde det."
Anne skulle just be Ryan förklara vad som gjorde honom så illa till mods, när Sunshine kom in i biblioteket.
"Aaaargh!" morrade Sunshine.
"Sssshhh." sa bibliotekarien ilsket.
"Vad är fel, Sunny?" frågade Ryan.
"Jag ska berätta vad som är fel! Jag måste jobba på vetenskaps-projektet med Molly Porter!”
***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar