*
28 December
Den hårda knallen som ekade mellan bostadshusen väckte Lilla Olivia, som skräckslagen flög ur sin säng.
"Mamma! Pappa!" skrek hon. "Nån skjuter med pistoler!"
Camilla Simonsson skyndade sig in i sin dotters rum och tog flickan i sin famn.
"Nej då älskling, det är bara några ungar som leker med smällare."
Olivia rynkade argt pannan.
"Dumma ungar! Man får inte kasta smällare när det inte är Nyårsafton - det har pappa sagt."
Camilla log.
"Nej, det får man inte."
Olivia skakade på huvudet.
"Och man får faktiskt inte skrämmas så där! Fattar dom inte att det finns små barn som sover och blir jätterädda när det smäller...?"
Mamma tryckte henne tätare intill sig.
"En del fattar nog inte sånt, Lilla O. Dessutom finns det nog en del som inte ens bryr sig om det."
Olivia suckade djupt.
"Dummisar, dom borde få på plytet."
Camilla satt i sängen med sin lilla unge famnen och tröstade och pratade med henne i en timme innan flickan gick med på att försöka somna om.
När Olivia äntligen kände sig trygg igen och lyckades somna i lugn och ro, gick Camilla ut i köket och kokade en stor kopp te åt sig.
Sirener från en ambulans tjöt i natten och Camilla kände, som alltid, obehag när hon hörde utryckningsfordon. Hon skänkte en liten tanke till stackaren som skulle hämtas av sjukvårdarna.
En stund senare kom Johan hem och Camilla kände sig lättad över att veta att hennes familj befann sig i trygghet.
"Hörde du ambulansen?" frågade Johan. "Några tonåringar lekte med smällare och en av pojkarna skadade handen."
Camilla blev lätt illamående.
"Usch... sånt där är så otäckt. Hur gick det med pojken?"
"Jag pratade med hans föräldrar en stund nere vid ambulansen." svarade Johan. "Grabben hade tur, det var var inte så illa, men han skulle få åka till sjukhuset och kolla skadan. Han var ganska skakad och upprörd."
Camilla och Johan kunde inte låta bli att känna sympati för den skadade pojken, men samtidigt önskade de att ungar kunde sluta att leka med smällare och fyrverkerier. De visste ju hur farligt det kunde vara.
"Vi hörde smällarna förut." berättade Camilla. "Lilla O vaknade och var väldigt skrämd och upprörd."
Johan gick in i barnkammaren och tittade till sin lilla dotter.
Nu sov Olivia djupt och hon höll sitt gosedjur Lammson hårt i famnen.
Johan smekte den lilla tösens kind och plockade upp snuttefilten som glidit ner på golvet.
"Sov gott, pappas lilla skrutt." viskade han.
Lilla Olivia log i sömnen.
28 December
Den hårda knallen som ekade mellan bostadshusen väckte Lilla Olivia, som skräckslagen flög ur sin säng.
"Mamma! Pappa!" skrek hon. "Nån skjuter med pistoler!"
Camilla Simonsson skyndade sig in i sin dotters rum och tog flickan i sin famn.
"Nej då älskling, det är bara några ungar som leker med smällare."
Olivia rynkade argt pannan.
"Dumma ungar! Man får inte kasta smällare när det inte är Nyårsafton - det har pappa sagt."
Camilla log.
"Nej, det får man inte."
Olivia skakade på huvudet.
"Och man får faktiskt inte skrämmas så där! Fattar dom inte att det finns små barn som sover och blir jätterädda när det smäller...?"
Mamma tryckte henne tätare intill sig.
"En del fattar nog inte sånt, Lilla O. Dessutom finns det nog en del som inte ens bryr sig om det."
Olivia suckade djupt.
"Dummisar, dom borde få på plytet."
Camilla satt i sängen med sin lilla unge famnen och tröstade och pratade med henne i en timme innan flickan gick med på att försöka somna om.
När Olivia äntligen kände sig trygg igen och lyckades somna i lugn och ro, gick Camilla ut i köket och kokade en stor kopp te åt sig.
Sirener från en ambulans tjöt i natten och Camilla kände, som alltid, obehag när hon hörde utryckningsfordon. Hon skänkte en liten tanke till stackaren som skulle hämtas av sjukvårdarna.
En stund senare kom Johan hem och Camilla kände sig lättad över att veta att hennes familj befann sig i trygghet.
"Hörde du ambulansen?" frågade Johan. "Några tonåringar lekte med smällare och en av pojkarna skadade handen."
Camilla blev lätt illamående.
"Usch... sånt där är så otäckt. Hur gick det med pojken?"
"Jag pratade med hans föräldrar en stund nere vid ambulansen." svarade Johan. "Grabben hade tur, det var var inte så illa, men han skulle få åka till sjukhuset och kolla skadan. Han var ganska skakad och upprörd."
Camilla och Johan kunde inte låta bli att känna sympati för den skadade pojken, men samtidigt önskade de att ungar kunde sluta att leka med smällare och fyrverkerier. De visste ju hur farligt det kunde vara.
"Vi hörde smällarna förut." berättade Camilla. "Lilla O vaknade och var väldigt skrämd och upprörd."
Johan gick in i barnkammaren och tittade till sin lilla dotter.
Nu sov Olivia djupt och hon höll sitt gosedjur Lammson hårt i famnen.
Johan smekte den lilla tösens kind och plockade upp snuttefilten som glidit ner på golvet.
"Sov gott, pappas lilla skrutt." viskade han.
Lilla Olivia log i sömnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar