Julkalendern 2014 - En Midvinter-saga - 10

*
10 December

Natten till onsdagen vaknade Emilia av ett brakande ljud, något som föll i golvet.
"Inte nu igen...!" suckade Emilia.
Skulle hon våga gå upp och se efter vad det var...?
Hon satte sig motvilligt upp och vek den varma, sköna duntäcket åt sidan.
Usch... vad kallt det var...!
Nej, gå upp nu hade hon verkligen ingen lust med.
Emilia lade sig ner och drog täcket över sig.

En stund senare kände hon en hand smeka henne över håret och hon flämtade förskräckt till.
Hon vågade knappt öppna ögonen och titta på spöket.
Men hon öppnade ögonen ändå.
Då såg hon att det inte var något spöke som stod där vid sängen, utan pappa.
"Somna om du, älskling," sa pappas trygga stämma. "det var bara duschdraperiet och stången som dråsade ner."
Emilia log.
Ah... bara det dumma duschdraperiet...
Hon gav pappa en kram och kände sig mycket bättre till mods när hon kände hans armar om sig och hans lugnande värme.
"God natt, Emilia." sa pappa och stoppade om henne.

* * *

När Emilia på onsdagsmorgonen drog upp sin rullgardin flämtade hon till av förskräckelse igen.
För mitt på fönsterrutan, i imman, hade någon skrivit ett ord.
Ett litet ord. Felstavat.
Men det fick Emilias hjärta att bulta hårt i bröstet på henne.

H J E L P !