*
Grady och Wendy klev in i stugan när de hörde pojkarnas vilda skratt.
"Oj... här går det livat till." skrattade Wendy.
Hon fick inget svar. Pojkarna var så inne i kuddkriget att de inte hörde att någon kom in i stugan.
Alex stod på den enda sängen som inte var våningsäng, studsade och hällde ut kuddfjädrar på de andra. Han var svettig i ansiktet och alldeles rosig om kinderna på grund av den kvava värmen i stugan.
Grady gick in och stoppade kuddkriget.
"Grabbar, skulle inte ni städa och sova?"
"Lite svårt att sova och städa samtidigt." sa Alex.
De äldre killarna skrattade och gav honom high-fives.
Wendy skrattade.
"Jo, det har du rätt i Alex."
Alex slutade att studsa i sängen när han hörde att Wendy var där.
Killarna hade tagit av sig sina tröjor för att det var så varmt och nu kände Alex sig blyg av att stå där i bara pyjamas-shortsen. Han hoppade ner från sängen och började leta efter sin T-shirt.
"Lugna dig Lill-räkan." skrockade Hank. "Wendy har nog sett grabbar utan kläder förut."
Alex blev ännu rödare i ansiktet.
"Och förresten har väl inte du så mycket att visa...?" retades Johnny.
"Håll truten din jäkla idiot!" fräste Alex.
Han knöt ilsket nävarna och skulle just kasta sig över Johnny när Grady fångade upp honom.
"Släpp ner mig!" sa Alex.
"Alex, nu lugnar du ner dig." sa Grady lugnande.
Han slängde försiktigt upp Alex i överslafen på en av våningsängarna och gav pojkarna en bestämd blick.
"Nu är det läggdags. Ni får städa upp här i morgon bitti."
Wendy klappade Alex på kinden.
"Du ska inte lyssna på alla dumma saker som dina kamrater säger."
Alex svarade inte. Han lade tjurigt sin kudde över huvudet.
Wendy log och strök pojken över ryggen.
"Sov gott nu lille vän."
"God natt." muttrade Alex nerifrån kudden.
Grady och Wendy klev in i stugan när de hörde pojkarnas vilda skratt.
"Oj... här går det livat till." skrattade Wendy.
Hon fick inget svar. Pojkarna var så inne i kuddkriget att de inte hörde att någon kom in i stugan.
Alex stod på den enda sängen som inte var våningsäng, studsade och hällde ut kuddfjädrar på de andra. Han var svettig i ansiktet och alldeles rosig om kinderna på grund av den kvava värmen i stugan.
Grady gick in och stoppade kuddkriget.
"Grabbar, skulle inte ni städa och sova?"
"Lite svårt att sova och städa samtidigt." sa Alex.
De äldre killarna skrattade och gav honom high-fives.
Wendy skrattade.
"Jo, det har du rätt i Alex."
Alex slutade att studsa i sängen när han hörde att Wendy var där.
Killarna hade tagit av sig sina tröjor för att det var så varmt och nu kände Alex sig blyg av att stå där i bara pyjamas-shortsen. Han hoppade ner från sängen och började leta efter sin T-shirt.
"Lugna dig Lill-räkan." skrockade Hank. "Wendy har nog sett grabbar utan kläder förut."
Alex blev ännu rödare i ansiktet.
"Och förresten har väl inte du så mycket att visa...?" retades Johnny.
"Håll truten din jäkla idiot!" fräste Alex.
Han knöt ilsket nävarna och skulle just kasta sig över Johnny när Grady fångade upp honom.
"Släpp ner mig!" sa Alex.
"Alex, nu lugnar du ner dig." sa Grady lugnande.
Han slängde försiktigt upp Alex i överslafen på en av våningsängarna och gav pojkarna en bestämd blick.
"Nu är det läggdags. Ni får städa upp här i morgon bitti."
Wendy klappade Alex på kinden.
"Du ska inte lyssna på alla dumma saker som dina kamrater säger."
Alex svarade inte. Han lade tjurigt sin kudde över huvudet.
Wendy log och strök pojken över ryggen.
"Sov gott nu lille vän."
"God natt." muttrade Alex nerifrån kudden.
Soundtrack/Låtlista
2 kommentarer:
:-D! Mysigt berättat och med empati.
@ Ethel: Tack så mycket! :D <3
Skicka en kommentar