*
På måndag förmiddag tog pojkarna farväl av flickorna.
"Fan, det kommer kännas konstigt att inte ha er på andra sidan sjön längre." sa Scott när han kramade Desi.
"Ja," sa Desi. "men vi ses väl nästa år? Och vi bor ju inte så himla långt ifrån varandra... det tar väl ungefär 90 minuter med buss från Delphi till Paradise?"
Scott nickade.
"Mmmm... jag tror det. Och Alex bor ju ofta hos sina fosterföräldrar i Sun City - det är ju jättenära Delphi."
Tjejerna log.
"Där ser ni!" sa Mae. "Vi kommer att ses! Förresten kommer ni inte att sakna oss, ni har ju hur kul som helst här. Eller hur?"
Mae såg på Alex och lade armen om honom. Den lille killen såg verkligen ut att behöva en kram.
"Men se inte så bedrövad ut Lill-räkan... Vi kommer att ses igen!"
Alex nickade.
"Mmmm... men det blir tråkigt utan er..."
Mae log.
"Awwww... fina lilla Alex. Ge mig en kram."
Alex log och gav Mae en blyg kram.
"Och du Alex," sa Desi. "Ring oss om grabbarna beter sig som översittare mot dig igen, så kommer vi och sparkar dom på smalbenen!"
Alex skrattade.
"Det klarar han själv." sa Scott och log.
Han lade broderligt armen om Alex.
"Stick nu brudar, från och med nu är vår sida en tjejfri zon."
"Just det!" sa Alex kaxigt.
Men han kände sig inte så kavat och glad som han ville ge sken av. Att säga hej då till tjejerna var jättejobbigt.
Scott och Denny verkade också tycka att det var jobbigt. De kramade tjejerna flera gånger och försökte uppehålla dem.
"Börja inte gråta nu mesar." fnyste Hank.
Scott flinade.
"Fan heller. Vi bara försöker sno åt oss lite kramar här, okej?"
Desi skrattade.
"Bra försök Scott, men nu måste vi gå. Hej då grabbar."
Alex suckade.
"Hej då..."
Mae och Desi gav honom en lång kram och pussade honom på kinden.
"Ta hand om dig sötnos." sa Desi. "Du är vår favorit."
Alex kinder blev varma och han log glatt.
På måndag förmiddag tog pojkarna farväl av flickorna.
"Fan, det kommer kännas konstigt att inte ha er på andra sidan sjön längre." sa Scott när han kramade Desi.
"Ja," sa Desi. "men vi ses väl nästa år? Och vi bor ju inte så himla långt ifrån varandra... det tar väl ungefär 90 minuter med buss från Delphi till Paradise?"
Scott nickade.
"Mmmm... jag tror det. Och Alex bor ju ofta hos sina fosterföräldrar i Sun City - det är ju jättenära Delphi."
Tjejerna log.
"Där ser ni!" sa Mae. "Vi kommer att ses! Förresten kommer ni inte att sakna oss, ni har ju hur kul som helst här. Eller hur?"
Mae såg på Alex och lade armen om honom. Den lille killen såg verkligen ut att behöva en kram.
"Men se inte så bedrövad ut Lill-räkan... Vi kommer att ses igen!"
Alex nickade.
"Mmmm... men det blir tråkigt utan er..."
Mae log.
"Awwww... fina lilla Alex. Ge mig en kram."
Alex log och gav Mae en blyg kram.
"Och du Alex," sa Desi. "Ring oss om grabbarna beter sig som översittare mot dig igen, så kommer vi och sparkar dom på smalbenen!"
Alex skrattade.
"Det klarar han själv." sa Scott och log.
Han lade broderligt armen om Alex.
"Stick nu brudar, från och med nu är vår sida en tjejfri zon."
"Just det!" sa Alex kaxigt.
Men han kände sig inte så kavat och glad som han ville ge sken av. Att säga hej då till tjejerna var jättejobbigt.
Scott och Denny verkade också tycka att det var jobbigt. De kramade tjejerna flera gånger och försökte uppehålla dem.
"Börja inte gråta nu mesar." fnyste Hank.
Scott flinade.
"Fan heller. Vi bara försöker sno åt oss lite kramar här, okej?"
Desi skrattade.
"Bra försök Scott, men nu måste vi gå. Hej då grabbar."
Alex suckade.
"Hej då..."
Mae och Desi gav honom en lång kram och pussade honom på kinden.
"Ta hand om dig sötnos." sa Desi. "Du är vår favorit."
Alex kinder blev varma och han log glatt.
Soundtrack/Låtlista
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar